Betyg: 2/5

Regi: George A. Romero

Skådespelare: Michelle Morgan, Joshua Close, Shawn Roberts, Amy Ciupak Lalonde

År: 2007

Genre: Skräck

IMDB: http://www.imdb.com/title/tt0848557/

Sett: DVD 8/6

När en grupp studenter som befinner sig ute i skogen för att spela in en skräckfilm får reda på att de döda lever igen så bestämmer sig en av dem för att rikta kameran mot det verkliga livet.

Spelades in på 23 dagar.

I en scen på sjukhuset hörs en röst på radion som uppmanar att sikta mot huvudet. Rösten är Tom Savinis, en gammal vän till Romero. Faktum är att det här ljudklippet är direkt hämtat från bonus materialet från remaken av ”Dawn of the Dead”.

Några kändisar har lånat ut sina röster: Stephen King, Simon Pegg, Quentin Tarantino, Guillermo del Toro och Wes Craven. Så håll öronen öppna när du ser filmen!

…

Annorlunda approach av Romero som tagit zombisarna in i nutid so to speak. Internet, webcams etc. Vi får följa händelsernas gång via en students kamera som vill dokumentera det som sker för eftervärlden. Intressant idé, men tyvärr blir jag inte helt engagerad i karaktärerna/skådespelarna. Men jag gillar att vi har starka kvinnliga karaktärer. En bonus med tjejen som fixade bilen. You go girl! Och som så många andra kan jag inte låta bli att charmas av Amish-Samuel. Den här filmen är helt klart starkare än föregående, Land of the Dead, då jag tycker storyn är bättre plus att vi slapp se zombisar som vidareutvecklats sen sist. Skulle ju inte vara zombisar längre. Vilket jag för den delen inte riktigt tycker de var i förra filmen. De kändes mer som mutanter. Gillar slutet. ”Are we worth saving?” Bra fråga.

Måste bara nämna att jag tyckte DVD-menyn var väldigt passande: en sajt med videoklipp som man kan ladda upp, söka, kommentera etc. Coolt. Synd bara att det inte var klickbart.

Betyg: 2/5

Regi: George A. Romero

Skådespelare: Simon Baker, John Leguizamo, Dennis Hopper, Asia Argento, Robert Joy, Eugene Clark

År: 2005

Genre: Skräck

IMDB: http://www.imdb.com/title/tt0418819/

Sett: DVD 6/6

I Romeros nya framtidsvision är världen som vi levande känner den ett minne blott. Den har förvandlats till en mardrömsplats, där den spillra som återstår av mänskligheten har förskansat sig i en barrikaderad stad. Där lever de bakom tjocka murar, medan de levande döda vrålande släpar sig fram i ingenmanslandet utanför.

George A. Romero var så imponerad av Simon Pegg och Edgar Wrights ”Shaun of the Dead (2004)” att han gav dem en mindre roll i sin film.  De är med i fotoautomaten på karnivalen.

Första filmen i denna svit som använder digitala effekter.

Fyra andra titlar fanns som förslag innan de bestämde sig för nuvarande. ”Dead City”, ”Dead Reckoning”, ”Twilight of the Dead”, och ”Night of the Living Dead: Dead Reckoning”.

Romeros första zombiefilm som använder 2.35:1 aspect ratio. ”Night of the Living Dead (1968)” (1.33:1), ”Dawn of the Dead (1978)” (1.85:1), ”Day of the Dead (1985)” (1.85:1), ”Diary of the Dead (2007)” (16:9 aka 1.78:1).

Alan van Sprang som spelar soldaten Brubaker var även med i ”Diary of the Dead (2007)” och ”Survival of the Dead” där han spelade karaktären Sarge.

…

Har sett den förut, på bio, och har inte ändrat uppfattning om den nämnvärt sen sist.

Gillar faktiskt bäst inledningen som är riktigt snyggt gjord och med lite små ruggiga bilder.

Man kommer ju inte ifrån jämförelse med Romeros tidigare zombie-filmer och den stora skillnaden här (ja, förutom ’snyggare’ zombies) är att den är mer actionbetonad och fokuset på människorna hamnar i skymundan vilket gör mig smått oengagerad. Helt ok skådespelarinsatser, men ingen som direkt sticker ut. Inga intressanta karaktärer och de kvinnor som är med får för litet utrymme och står mest i bakgrunden och ser på medan männen tar hand om situationen. Dawn of the Dead är i mitt tycke fortfarande den starkaste hittills där jag fastnade mer för karaktärerna och var mer intresserad av vad som hände med dem. Även storyn gav mer i den filmen, vilket nog kan sägas gälla för alla de andra också. Eller undantaget Day of the Dead som var närmare den här filmen storymässigt.

Vissa vibbar av Flykten från New York fick jag med en isolerad stad, upphottade fordon och en massa skjutvapen. Här fanns ju även en blekare kopia av Snake Plissken: Cholo

En annan stor skillnad är utvecklingen av zombisarna som börjar tänka själv. Framförallt tack vare ledaren som lyckas få de andra att följa honom. Naturlig utveckling kan tyckas, men mig faller det inte i smaken utan blir bara fånigt.

Nej, den här filmen och Day of the Dead kan ta varann i hand och vandra ut i dimman.

Betyg: 2/5

Regi: George A. Romero

Skådespelare: Lori Cardille, Terry Alexander, Joe Pilato, Sherman Howard

År: 1985

Genre: Skräck

IMDB: http://www.imdb.com/title/tt0088993/

Sett: DVD 5/6

De levande döda, ”Zombies”, har tagit över världen. Några få överlevande från katastrofen, en grupp av militärer och vetenskapsmän, har överlevt i en missilbunker.
Där försöker de hitta ett botemedel för att kontrollera de levande döda, och få de döda att förbli döda, och sluta resa sig ur jorden för att söka nya offer att äta.

Boken som dr Logan ger Bub är Stephen Kings ”Salem’s Lot”. Romero och King har länge varit vänner.

Originalmanuset, som Romero ej fick pengar till att göra en film av, handlade om forskare som levde ovan jord i ett fort omgivet av elektriskt stängsel och med militären i säkerhet under jord. En liten, tränad armé av zombies ingick även. Det här blev senare grunden för kommande filmen ”Land of the Dead”.

I scenen i kafeterian säger William McDermott att ”All of the shopping malls are closed.” Det här är en referens till tidigare filmen, ”Dawn of the Dead”, som utspelade sig i ett köpcentrum.

…

Stark inledning. Några människor i helikopter letar överlevare, men hopplösheten lyser i deras ansikten då allt de stöter på är zombies. Bra gjort med den ödsliga staden. Ger en sorglig känsla och den tragiska situationen är uppenbar.

De har bildat ett eget litet samhälle under ett flygfält, militärer och forskare. Intressant att se formeringen och hur de anpassat sig till sitt nya liv. Militären är de som bestämmer, men det är uppenbart att påfrestningarna börjar ta på allas psyke i varierande grad. De som håller huvudet kallt är de civila och framförallt en kvinna vilket är trevligt att se. Dock kan jag tycka att aversionen mellan Sarah och Rhodes är en aning överdriven. Särskilt scenen där hon är på väg att lämna mötet vilket han inte går med på är bara too much och fick mig att sucka högt.

Bra tempo inledningsvis som dock mattas av en aning tills saker och ting börjar eskalera mot slutet och kaoset utbryter. Synden straffar sig själv kan vi ju krasst konstatera.
Gillar de olika karaktärerna, musiken är bra och Bub är ju bara för söt. Skiftande kvalitet på makeupen på zombisarna, några välgjorda och några…eh…mindre bra. Förstår inte riktigt denna förkärlek för den blå nyansen? Why?

Avslutningsvis vill jag bara nämna att jag tycker det är intressant med filmer där en katastrof inträffat och vi får följa överlevare och se hur de sakta börjar forma ett nytt samhälle och framförallt att se hur de påverkas olika psykiskt. Det tycker jag Romero är bra på att förmedla i sina zombie-filmer. Gillar att han behåller fokuset på människorna och låter zombisarna komma i andra hand.

Betyg: 4/5

Regi: George A. Romero

Skådespelare: David Emge, Ken Foree, Scott H. Reiniger, Gaylen Ross

År: 1978

Genre: Skräck

IMDB: http://www.imdb.com/title/tt0077402/

Sett: DVD 2/6

En nationell kris uppstår i USA då zombie populationen växer oroväckande snabbt. Två poliser, en helikopterpilot och hans flickvän söker skydd i ett övergivet köpcentrum. Där barrikaderar de sig mot zombies som försöker ta sig in och deras säkerhet hotas då ett mc-gäng tar sig in och lämnar dörren öppen…

Cameoframträdande av både George A. Romero och hans fru, Christine Forrest,  i tv-studion. Romero syns även som tomten på motorcykel. Tom Savini spelar zombien som slår sönder fönsterrutan i lastbilen och blir skjuten av av Roger.

Tom Savini valde en grå hudton för zombisarna vilket han senare medgav var ett misstag då några av dem fick en blåaktig ton i filmen.

Med en tight budget så hade de inte råd att anlita stuntmän till alla scener utan Tom Savini och hans kompis ställde upp och gjorde dem. Allt gick dock inte smärtfritt…

…

När jag körde igång filmen kunde jag direkt konstatera att 1. jag sett den förut och 2. att jag gillar den. Gillar hur den direkt sätter fart utan några större krusiduller. Intressant att de förlagt handlingen till ett köpgcentrum – är vi inte ganska lika dessa zombies när vi till synes planlöst irrar omkring i galleriorna?  Och hur lätt huvudpersonerna gör sig hemmastadda där och vill inte lämna sitt nya hem och absolut inte se sitt hem invaderas av outsiders (mc-gänget). Kul att se killarna bli som barn på nytt när de får härja omkring fritt i gallerian. Jag menar, vem har inte drömt om att få göra något sådant? Det har jag i alla fall gjort.:)  Och zombierna sen då. Som de säger i filmen: ”What are they doing? Why do they come here?” och svaret: ”Instinct. Memory. What they used to do. This was an important place in their lives.”

Mycket bra musik i filmen av The Goblins som tydligen är favorit hos Dario Argento, som för den delen varit rådgivare vad gäller manuset. Bra skådespelare och sen gillar jag hur den kvinnliga karaktären tillåts växa i sin roll, från den klassiska ta-hand-om-mig-jag-är-patetisk till en handlingskraftig kvinna. Det som var absolut sämst i filmen var helt klart makeupen på zombierna. Inte bra alls och väldigt störande i närbild.

Betyg: 3/5

Regi: George A. Romero

Skådespelare: Duane Jones, Judith O’Dea, Karl Hardman, Marilyn Eastman

År: 1968

Genre: Skräck

IMDB: http://www.imdb.com/title/tt0063350/

Sett: DVD 31/5

Under ett besök på kyrkogården blir Barbara och brodern Johnny överfallna av en man. Efter ett slagsmål ligger Johnny medvetslös på marken, och den mystiske mannen ger sig återigen på den försvarslösa Barbara. Hon lyckas fly till ett ödeliggande hus, och får snart sällskap av fler människor med en sak gemensamt: de flyr alla från de levande döda som plötsligt återuppstått.

En titel på filmen var ”Night of the Flesh Eaters” och tanken var att varelserna som attackerade människorna skulle vara av utomjordisk ursprung, antingen utomjordingar eller smittade av ett utomjordiskt virus.

Ordet ”zombie” nämns aldrig i filmen.

George A. Romero har sagt att Herk Harveys ”Carnivale of Souls (1962) inspirerade honom till att göra filmen.

Filmmusiken i denna film användes först i  ”Teenagers from Outer Space (1959).

S. William Hinzman (som spelar zombien på kyrkogården) baserade den karaktäristiske zombie-gången från en film med Boris Karloff som där hade en liknande gångstil.

Kristna grupper anklagade filmteamet för att vara satanister för att de döda åt mänskligt kött och ett barn dödade sin mor.

Barbara var först tänkt att vara den enda överlevande från zombie-attacken. Den idéen plockades i stället upp i ”30th Anniversary-versionen”.

I ”30th Anniversary Edition”  (Anchor Bay Entertainment) klipptes 15 minuter bort och ersattes med 15 minuter nyinspelat material. George A. Romero var ej inblandad i denna version.

…

Inledningen gav en känsla av B-film med musiken och den skakiga kameran (eller var det taskig kvalitet på DVD:n?). Men snart glömmer jag bort det och njuter av filmen i stället. För jag tycker verkligen Romero ska ha en eloge för att fått ihop en så pass bra film med så små medel. Inte illa. Beviset för att man kan komma långt om man bara har viljan och kreativiteten inom sig. Och han räds inget utan kannibalismen flödar och här får vi även se ett barn mörda sina föräldrar. Och i huvudrollen har vi en svart man. Jag kan tänka mig att det var kontroversiellt på den tiden det begav sig.

Duane Jones i huvudrollen som Ben tycker jag är riktigt bra och hjälper till att lyfta fram filmen. Gillar även karaktären som direkt tar på sig ledarrollen och är den som håller huvudet kallt i olika situationer. Men slutet är ju fruktansvärt sorgligt att se. Räddningen som är inom räckhåll, men ”jakt-teamet” bryr sig inte om att ta reda på vem som är vem utan skjuter direkt de ser någon som inte ingår i gänget. Hör du inte till dem så är du fienden. Svart eller vitt, ingen gråzon här inte.

Scenerna i huset är även de bra som visar hur olika människor reagerar olika. Hierarkier som genast uppstår. De starka tar hand om de svaga. Någon tar på sig ledarrollen och det blir konflikt om det finns två ledartyper, någon blir paralyserad av chock och någon annan handlar dumdristigt… etc.

Själva zombisarna funkar även de, trots att jag i vissa lägen har svårt för att folk inte bara helt sonika springer ifrån dem.:D  Men de är mest skrämmande när de är i grupp och på en liten yta. Då ligger man ganska risigt till… Och hur skrämmande är det inte med dem, inte nog med att de är levande döda människor som äter mänskligt kött, deras personlighet har helt raderats. Huvva.

Tyckte jag läste någonstans att de inte kallas för zombie här utan ghoul tror jag det var.

Betyg: 3/5

Regi: Orin Peli

Skådespelare: Kate Featherstone, Micah Sloat, Mark Fredrichs, Amber Armtrong

År: 2007

Genre: Skräck

IMDB: http://www.imdb.com/title/tt1179904/

Sett: Blu-ray  14/5

Efter att ett ungt medelklasspar flyttat in i vad som tycks vara ett typiskt ”första hems-hus” i förorten blir de mer och mer störda av närvaron av något som kan vara – eller inte vara – ett demoniskt väsen. Vad som däremot är säkert är att detta väsen är som mest aktivt mitt i natten… När det unga paret sover. Eller åtminstone försöker sova…. Informationen är tagen från disc shop.se! Över 18.000 titlar i lager. Beställ före 16.00, leverans nästa dag

Orin Pelis regidebut. Filmen spelades in på 10 dagar i hans hem. Budgeten låg på 11-15 000 dollar.

Originalslutet ändrades efter förslag av Steven Spielberg. Alternativa slutet finns med på DVD/Blu-ray.

DreamWorks ville göra en remake med större budget och kända namn i rollistan och släppa den här versionen som extramaterial på DVD/Blu-ray.

…

Så har då jag sett filmen tack vare att fel film levererades från Discshop. Inte mig emot då jag ändå tänkt beställa den en vacker dag.

Jag hade inga förväntningar på filmen då jag tyckte det verkade vara mycket väsen för ingenting efter att ha gjort misstaget att se en trailer. Plus det ljumma mottagandet av filmen från kreti och pleti. Döm om min förvåning när jag upptäckte att jag satt som fastklistrad framför tv:n.  Jag blev smått fascinerad av skådespelarna som jag tyckte kändes så vanliga, normala inte alls som skådespelare som spelade en roll. Kan ju lägga till att filmen ska ge intryck av hemmavideo, då pojkvännen köper en värstingkamera för att kunna dokumentera händelserna och det är via den vi får följa det som sker. Många jämför därför filmen med The Blair Witch Project som på ett sätt är rätt men på ett annat sätt är fel. Fokus i den här filmen ligger mer på det personliga planet och hur de påverkas av det som sker bakom lyckta dörrar so to speak. Övervägande består filmen av dialog dem sinsemellan och när väl det oförklarliga inträffar så har det desto större effekt. Det och det faktum att allt utgår från den psykologiska skrämselfaktorn vilket jag själv tycker är det mest skrämmande. Egentligen inget märkvärdigt med de enkla ’spökerierna’, men det som gav mig gåshud var scenerna när hon bara stod still vid sängen. Burr, säger jag bara. Riktigt obehagligt.
Det börjar i små doser för att sakta eskalera till det obehagliga slutet som faktiskt fick mig att rycka till här i soffan. Måste tillägga att jag även såg det alternativa slutet vilket inte imponerade.

Läste sen att skådespelarna inte fick något manus att utgå från utan det mesta handlade om improvisation där regissören bara vägledde dem. Helt makalöst då resultatet blev så pass bra. Gillar även att för-och eftertexterna lyste med sin frånvaro vilket även hjälpte till med känslan av hemmavideo. När filmen var slut och menyn kom fram i tv-rutan satte jag mig med datorn i knät och efter en kort stund blev jag varse svaga knarrande ljud och såg mig lite smått nervöst omkring tills jag förstod att det kom från surroundhögtalarna! Hihi, vilka lurifaxar som först inte hade något ljud där i menyn.