Alien (1979)

Regi: Ridley Scott

Skådespelare: Sigourney Weaver, Tom Skerritt, John Hurt, Veronica Cartwright, Harry Dean Stanton, Ian Holm, Yaphet Kotto

År: 1979

Genre: Sci-fi/Skräck

Sett: Blu-ray 25/6 2011

Längd: 117 min.

Betyg: 5/5

IMDb

Synopsis

Berättelsen börjar med att manskapet upptäcker signaler från en öde rymdstation, och ska kolla upp vad som pågår. Snart börjar de inse att det är något ofattbart de har att göra med, och till slut är det inte bara deras egna liv de kämpar för, utan hela mänskligheten…

Trivia

Karaktären Ripley var först tänkt att vara manlig.

Mycket utav dialogen improviserades fram.

100 lådor med film hittades i London senare och resulterade i en Director’s Cut version 2003. Men trots det så vidhåller Ridley Scott  själv att originalversion är den som följer hans vision bäst.

Ridley Scott skötte själv den handhållna kameran.

Originaltiteln var ”Star Beast”.

Rymdskeppets originalnamn var först Snark. Ändrades sedan till Leviathan för att slutligen kallas för Nostromo.

Inget filmbolag ville göra filmen då den ansågs för blodig och våldsam. Det var först när Walter Hill kom med i bilden som det ändrades och 20th Century Fox gick med på att göra den bara våldet tonades ner en aning.

Efter första klippningen av filmen landade längden på 3 timmar och 12 minuter.

Mitt omdöme

En favorit i repris del 2, även denna gång i blu-ray format. ”Alien” är perfekt i detta format och kommer verkligen till sin rätt. Man kan inte annat än imponeras av den fantastiska scenografin och specialeffekterna som håller än idag. H.R Giger gjorde ett otroligt bra jobb med skapelsen av varelsen.  Ljussättningen sitter som den ska och skådespelarensemblem är perfekt. Storyn håller mig fortfarande i sitt fasta grepp och varelsen (alien) är fortfarande lika skrämmande som första gången jag såg den. Mycket bra betyg till en film som kom redan 1979. Och inte att förglömma Ridley Scott som visar vilken mästare han kan vara.

 

The Thing (1982)

Regi: John Carpenter

Skådespelare: Kurt Russell, A. Wilford Brimley, T.K Carter, Keith David, David Clennon, Richard Dysart, Richard Masur

År: 1982

Genre: Sci-fi/Skräck

Sett: Blu-ray 25/6 2011

Längd: 109 min.

Betyg: 5/5

IMDb

Synopsis

Vintern 1982. En grupp bestående av 12 forskare befinner sig på en avsides belägen station på Antarktis, när de upptäcker att rymdväsen som begravts i snön för mer än 100 000 år sedan. Det upptinade monstret orsakar snabbt förödelse, skapar skräck… och förvandlar sig till en av dem.

Trivia

Baserad på novellen ”Who Goes There?” av den amerikanske författaren John W. Campbell Jr.

Originalet från 1951, The Thing from Another World, utspelade sig på Nordpolen, men Carpenters version utspelar sig på Sydpolen vilket bättre stämmer överens med novellen som de båda baseras på.

Larry J. Franco, som spelade norrmannen, hittade på den norska dialogen som trots allt är begriplig: ”Se til helvete og kom dere vekk. Det er ikke en bikkje, det er en slags ting! Det imiterer en bikkje, det er ikke virkelig! KOM DERE VEKK IDIOTER!!”

Den norska hunden spelades av Jed (1977-1995) som var ett riktigt proffs som aldrig tittade in i kameran eller på filmteamet runt-i-kring honom. Dock var det inte han som spelade hunden som blev jagad av norrmännen. Jed var en korsning mellan Alaskan Malamute och varg.

Filmen anses vara ett riktmärke i området specialeffekter. Effekterna skapades av Rob Bottin som bara var 22 år gammal när filmen gjordes. Men scenerna i hundgården gjordes av Stan Winston och hans team då Rob Bottin behövde en paus för att han jobbat för mycket.

Den kvinnliga datorrösten gjordes av John Carpenters dåvarande fru Adrienne Barbeau.

John Carpenter har senare sagt att han tog det väldigt hårt att filmen fick sådant dåligt mottagande. Framförallt att publiken tyckte den var för våldsam och saknade innehåll.

Mitt omdöme

En favorit i repris, denna gång i blu-ray vilket passar den utmärkt. Jag fullkomligt älskar den karaktäristiska  musiken som backar upp storyn (spänningen) på ett fantastiskt sätt. Kanske inte så konstigt då det var den inte helt okända Ennio Morricone som stod för filmmusiken. Tyvärr så hamnar The Thing ständigt i skuggan av Alien som kom 1979.

Fantastiska specialeffekter (vi snackar ju tidigt 80-tal nu) och en story som lyckas hålla uppe ens intresse från början till slut. Även fast man sett filmen förut vilket är ett mycket bra betyg. Bra skådespelare och lyckad scenografi och miljö som ger sken av karga polartrakter.

Ett extra plus till hunden Jed som imponerar stort: ett proffs ut i varje tass och det i kombinationen med bra regi gör – framförallt – scenen där han förs in i hundgården till en otroligt stark scen. Älskar den scenen. Ja, älskar hela filmen!

Stargate Universe

Info

Den senaste tv-serien i Stargate-franchisen som egentligen började med filmen Stargate från 1994 med Kurt Russel i huvudrollen och regi av Roland Emmerich. De två andra tv-serierna är  Stargate SG:1 och Stargate Atlantis. Till skillnad från Stargate Atlantis, som är en spinoff till SG:1, kan SGU ses som en mer fristående serie, dock med samma grundtema så klart.

Skapad av: Robert C. Cooper och Brad Wright

Skådespelare: Robert Carlyle, Justin Louis, Brian Smith, David Blue, Alaina Huffman, Jamil Walker Smith, Elyse Levesque

År: 2009 – 2011

Antal säsonger: 2

Antal avsnitt per säsong: 20 + 20

Genre: Sci-fi

imdb.com

Synopsis

Den tidigare okända funktionen med ”chevron 9″ avslöjas och leder ett team till skeppet Destiny som byggdes för länge sedan av de uråldriga. Destiny användes av dem för att placera ut fler Stargates i avlägsna galaxer. Teamet, som leds av dr Nicholas Rush och överste Everet Young,  finner sig fångna på skeppet då de ej kan ändra skeppets ursprungliga programmerade uppdrag. Vi får följa deras äventyr och möten med de okända då de färdas längre och längre ut i universum.

Mitt omdöme

Första säsongen

Efter att ha sett färdigt första säsongen kan jag bara konstatera att jag är fast. Det tog nästan hela säsongen men nu sitter jag som fastnaglad och följer deras äventyr med spänning. Känner att jag kommit närmare karaktärerna och storyn. Gillar fotot och scenografin. Musiken. Gillar den mörkare tonen som finns i denna serie jämfört med SG:1 och SGA som är mer lättsamma. Riktigt bra sci-fi serie som rekommenderas varmt. Men ok, förvänta er inte en ny Battlestar Galactica. Många jämför SGU med nämnda serie, och visst finns likheterna där, men än har de inte riktigt nått samma klass och status som den fullkomligt lysande BSG.

Andra säsongen

Jag är inte alltför förtjust när de ansvariga väljer att göra ett längre uppehåll, framförallt mitt i en säsong vilket var fallet med denna. Några månaders väntan innan resterande 10 avsnitt visades vilket fick mig att besluta att se om de 10 första för att direkt komma in i den igen. Tyvärr så beslutades det att lägga ner serien vilket jag tycker är jättesynd för det är i andra säsongen det tar rejäl fart och jag gillade verkligen att följa besättningen på Destiny på deras äventyr. Visst fanns det några avsnitt som var sämre än andra, men överlag var det spännande och med härligt tempo.

Chloe hade jag extremt svårt för i första säsongen, men i andra måste jag säga att hon blev lite mer uthärdlig. Men jag gillade henne aldrig och hade gärna sett SGU utan hennes medverkan. Rush och Eli är det starkaste karaktärerna, dock tycker jag de flesta andra även föll på plats här. Gillar kemin i ”forskargänget” och deras roliga dialoger sinsemellan.

En eloge ska i alla fall de ansvariga ha för att de lyckades få till ett värdigt slut på serien. Mycket fin avslutning tyckte jag att det blev, men lite sorgligt när man visste att det var ett farväl. :(

 

 

The Imaginarium of Doctor Parnassus

Regi: Terry Gilliam

Skådespelare: Christopher Plummer, Heath Ledger, Lily Cole, Andrew Garfield, Tom Waits, Johnny Depp, Jude Law, Peter Stormare

År: 2009

Genre: Drama/Fantasy

Sett: Blu-ray 18/6 2011

Längd: 122 min.

Betyg: 3/5

IMDb

Synopsis

I utbyte mot övernaturliga krafter ingår dr Parnassus ett avtal med djävulen om att överlämna ett av sina barn på dess 16-årsdag. Men när hans dotter Valentinas ödesdigra födelsedag närmar sig, dyker en mystisk främling upp som kan förändra allt. I en fängslande, laddad och högst fantasifull kamp mot klockan måste dr Parnassus nu kämpa för sin dotters liv i en surrealistisk värld och rätta till sina gamla misstag en gång för alla!

Trivia

Heath Ledgers sista film. Den är dedikerad till honom och producenten William Vince som båda dog 2008.

Efter Heath Ledgers död avstannade produktionen i några månader. Den kom igång igen då Johnny Depp, Jude Law och Colin Farrell gick med på att spela Ledgers scener. Filmens fantasivärld tillät förändringen av utseendet på Ledgers karaktär plus smarta omskrivningar som gjordes i manuset. De tre skådespelarna överlät sina inkomster från filmen till Ledgers dotter Mathilda så att hennes ekonomiska framtid skulle vara säkrad.

Många av fantasiscenerna är baserade på kända konstverk av bl a Claude Monet och Grant Wood.

Mitt omdöme

Färgsprakande story, miljöer och karaktärer. Föga överraskande då Terry Gilliam står för regi och manus. Lika smågalet som hans tidigare filmer där Twelve Monkeys är en stor favorit hos mig.

Inte så lätt alla gånger att hänga med i händelsernas utveckling, men något jag kan ha överseende med då det visuella och skådespelarna är en fröjd att se. Heath Ledger storspelade som vanligt och det är synd att han inte finns med oss längre. Tacksam story där de lyckades slutföra hans scener på ett snyggt sätt med hjälp av de andra skådespelarna som ryckte in.  Mycket kompetent skådespelarensemble överlag som de fick ihop. Parentes dock för Verne Troyer som jag inte tycker spelar så bra.

En film som handlar om hur fantasin och berättelserna håller samman universum. Och hur farligt enkelt det är att hamna i speldjävulens grepp… :)

Friday the 13th (2009)

Regi: Marcus Nispel

Skådespelare: Jared Palalecki, Danielle Panabaker, Amanda Righetti, Derek Mears

År: 2009

Genre: Skräck

Sett: Blu-ray 11/6 2011

Längd: 105 min.

Betyg: 2/5

IMDb

Synopsis

Clay Miller letar efter sin försvunna syster och hamnar i ett ödsligt skogsområde i närheten av den legendariska platsen Crystal Lake. Bakom ett mossbevuxet träd hittar han en fallfärdig gammal stuga, men huset visar sig inte vara det enda som legat gömt i skogen. Och trots att Clay varnas av både polis och lokalbefolkning fortsätter han att söka efter sin syster Whitney.

Han får oväntat hjälp av Jenna, en ung kvinna som tillsammans med sina collegekompisar rest till Crystal Lake över helgen. Men den upptäckt de båda gör är värre än de kunna förställa sig i sin värsta mardröm. Föga anar de att de trängt in i det skogsområde där en av filmvärldens mest skräckinjagande figurer regerar. De står i begrepp att möta den ökände mördaren som härjar i Crystal Lake – Jason Voorhees – och han är utrustad med en sylvass machete.

Trivia

Den första filmen i franchisen där New Line Cinema och Paramount samarbetade. Paramount ägde filmrättigheterna till franchisen, men sålde dem till New Line Cinema på 90-talet. New Line köpte rättigheterna till karaktärerna Jason och Pamela Vorhees, namnet Chrystal Lake och varumärket Friday the 13th. Allt det övriga har Paramount rättigheterna. Men då nyinspelningen skulle göras ville de kunna återanvända saker från de andra filmerna inklusive vissa karaktärer som Paramount ägde rättigheterna till. Efter en rättslig tvist så bestämde sig de båda bolagen för att samproducera filmen.

Trots att den anses vara en nyinspelning av första filmen så hämtar den element från andra filmer i franchisen.

Inledningsscenen är nära 25 minuter lång innan förtexterna tar vid.

Mitt omdöme

Sett den tidigare och efter omtitten, med franchisen i bagaget, tycker jag lite annorlunda om filmen. Den är inte alls lika spännande och ruggig som jag tyckte då. Jag fick mer känslan av en trött film där någon halvhjärtat försökte damma av Jason. Inget fel på foto och effekter (allt krut lades väl här), bristen var manuset. Plus de bleka skådespelarna (men det är ju tyvärr ingen nyhet i denna franchise). Ja, regin var väl inte heller på topp. Det som rimmade sämst med Jason var väl att han höll Whitney fången och vid liv. Varför? För hon hade ju varit där ett tag när han såg medaljongen hon bar vilket kunde förklarat varför hon hölls vid liv. Men vad var det som gjorde att han innan dess inte tog livet av henne sin vana trogen? Mycket märkligt. Det bästa med filmen var nog att vi fick en förklaring till hur han kunde röra sig så snabbt mellan olika platser. Och faktiskt ett plus att de höll sig till grundstoryn – ungdomar, naket, sex – och att det även fanns en story här. Trots sina brister, men ändock.

Jag är snäll och ger den en svag tvåa i betyg.

Här kan du läsa mitt första omdöme om filmen.

Starman

Regi: John Carpenter

Skådespelare: Jeff Bridges, Karen Allen

År: 1984

Genre: Sci-fi

Sett: Blu-ray 11/6 2011

Längd: 115 min.

Betyg: 3/5

IMDb

Synopsis

När hans rymdskepp skjuts ner över Wisconsin flyr Starman till en avsides belägen stuga där en olycklig ung änka, Jenny Hayden bor, och tar gestalt som hennes döde man. Rymdvarelsen lyckas övertala henne att köra honom till Arizona när han berättar att han kommer att dö om han inte hinner tillbaka till sitt moderskepp inom tre dagar. Men deras resa är full av faror eftersom de förföljs av agenter från regeringen som är fast beslutna att fånga rymdvarelsen, död eller levande.

Trivia

Den enda Carpenter filmen som fått en Oscarsnominering: Jeff Bridges som bästa skådespelare.

John Carpenter lär ha sagt att efter boxoffice-floppen med The Thing (1982) så tog han detta jobb för att kunna jobba kvar i Hollywood.

Scenen där Bridges står naken med håret på ända åstadkoms genom att filma honom när han hängde upp och ner för att sedan fogas in stående i bild.

Mitt omdöme

En otroligt välgjord och fin film där effekterna står sig än idag. Jeff Bridges övertygar som utomjordingen som tar sig en mänsklig skepnad. Nollställt ansikte vilket får mig att fundera om det inspirerade de ansvariga effektmästarna i filmen TRON: Legacy där Jeff Bridges med hjälp av CGI:ns magi såg ung ut igen. Väldigt likt var det i alla fall.

Karen Allen gör en godkänd insats som änkan som lär känna Starman. Men det som drar ner mitt intryck av filmen är att det ibland blir lite väl segt och långt utdraget. Filmen hade tjänat på att korta ner vissa scener för att på så sätt hålla mitt intresse uppe hela vägen.