Land: USA

Regi: Joe Johnston

Skådespelare: Sam Neill, William H. Macy, Téa Leoni, Laura Dern, Alessandro Nivola

År: 2001

Genre: Äventyr

Sett: Blu-ray 30/10 2011

Längd: 91 min.

Betyg: 3/5

IMDb

Synopsis

Dr. Alan Grant övertalas motvilligt att vara guide till den välbärgade äventyraren Paul Kirby och hans fru Amanda som vill göra en flygtur över Isla Sorna. Men de får vara med om ett äventyr de föga väntat sig då de kraschlandar på ön…

Trivia

Några av scenerna är lånade från tidigare förkastade idéer från de andra filmerna. Som pteranodonerna och flodbåten.

Filminspelningen började innan det slutgiltiga manuset var färdigt.

Michael Crichton brainstormade med manusförfattarna i flera dagar för att komma fram till en bra handling, men gav upp när han inte kom på en tillfredsställande idé.

Jeff Goldblum och hans karaktär, Ian Malcolm, ingick i filmen, men då Goldblum skadade sitt ben hoppade han av då han tyckte att hans karaktär inte hade så stor betydelse för filmen.

Mitt omdöme

Japp, äntligen är ordningen återställd. Denna film gör sig alldeles utmärkt på blu-ray, både vad gäller bild och ljud. Undrar egentligen vad som gick snett med de andra filmerna? Använde de inte originalkopian av filmen eller?

Den här filmen underhöll mig hela vägen fram till slutet som tyvärr var lite over the top. Men det är inget ovanligt i en amerikansk film att de fläskar på ordentligt i slutscenerna. Sedan var det en scen som jag tyckte de avfärdade lite väl lätt. Med tanke på allt som hände och vilka djur det handlade om… Ut i friheten utan att någon höjde på ögonbrynet. Oh well.

Jag tycker skådespelarna var riktigt bra och passande i sina roller. William H. Macy är alltid en fröjd att se och Sam Neill är perfekt i rollen som Grant. Gillar att de mixade action med humor med så lyckat resultat. Jag skrattade gott åt vissa scener.

Tydligt att Spielberg inte satt i registolen denna gång för resultatet blev så mycket bättre än i förra filmen. Javisst fanns barn med i bilden, men det blev inte så sötsliskigt som det kan tendera att bli i hans filmer.

Musiken följde samma mönster som tidigare filmer och basunerade glatt ut: Äventyrsfilm! Dinosaurierna var välgjorda och här fick vi även stifta bekantskap med några nya stjärnor plus lära känna de listiga raptorerna än mer.

En film som kort och gott är underhållande att se.

Land: USA

Regi: Steven Spielberg

Skådespelare: Jeff Goldblum, Julianne Moore, Pete Postlethwaite, Richard Attenborough

År: 1997

Genre: Äventyr

Sett: Blu-ray 29/10 2011

Längd: 124 min.

Betyg: 2/5

IMDb

Synopsis

Det har gått fyra år sedan katastrofen i Jurassic Park och två grupper befinner sig i en kapplöpning med tiden – de ska avgöra framtiden för öns förhistoriska invånare.

Trivia

Baserad på ”The Lost World” skriven av Michael Crichton. Men filmbolaget var oroliga att publiken skulle blanda ihop titeln med Sir Arthur Conan Doyles klassiker med samma titel och ändrade filmtiteln till ”The Lost Island” som senare blev ”The Lost World: Jurassic Park”.

Filmen introducerade Universals nya logotyp.

De två modellerna av T-Rex vägde 9 ton och istället för att flytta runt på dem så byggdes scenerna runt dem.

Mannen som blir uppäten av T-Rex vid en videobutik i San Diego är filmens manusförfattare, David Koepp. Han krediteras som ”Unlucky Bastard”.

När Dieter Stark, spelad av Peter Stormare, blir attackerad av Compsognathus och slänger stenar mot dem så mumlar han svenska svordomar. Steven Spielberg gillade det och behöll det.

Steven Spielberg reflekteras i tv:n som visar en CNN-sändning sittandes bredvid Jeff Goldblum ätandes popcorn.

Mitt omdöme

Uppföljare med blekare manus där fokus ligger på action. Inget fel i det, bara smått uttråkande ibland. Visst har de en poäng med handlingen som tydligt visar på hur människors egna intressen (läs: pengar) står över allt annat. Men trots allt blir det lite för mycket av den varan. Jag menar, vi har ju sett det ett otal antal gånger tidigare… Och Godzilla/King Kong som anländer till storstaden var en stor gäspning rakt igenom. Ok, bortsett från två saker: fartyget ”The Venture” som är en skön homage till ”King Kong”, och manusförfattaren som medverkar i en scen (blir uppäten av T-Rex).

Vad den här filmen saknar är starka och intressanta karaktärer/skådespelare som t ex Sam Neill som var med i första filmen. Jeff Goldblum som jag gillade i ettan var inte lika intressant här, kändes mer påklistrad. Visst fanns det bra skådespelare, som Julianne Moore och Pete Postlethwaite, men vad hjälper det då deras karaktärer var så ofantligt tråkiga.

Vad gäller filmen i blu-ray format så var det bättre än första filmen, men inte sagt att det var bra. Tycker det är alltför blekt foto, t ex djungeln som borde spraka av färger. Det här formatet är brutalt på så sätt att det utan urskillning visar på bristerna i utförandet av filmen. Ett exempel är scenen där de klamrar sig fast vid repet vid ett stup och bilarna rasar ner i vattnet och det skriker ’green screen’ så det ekar om det. Ser inte klokt ut. Men som förra filmen så gör sig ljudet alldeles ypperligt i detta format.

Summa summarum: jag tyckte detsamma om filmen som första gången jag såg den: underhållning för stunden och härligt att se dinosaurierna igen.

Land: USA

Regi: Steven Spielberg

Skådespelare: Sam Neill, Laura Dern, Richard Attenborough, Jeff Goldblum, Bob Peck, Samuel L. Jackson

År: 1993

Genre: Äventyr

Sett: 29/10 2011

Längd: 121 min.

Betyg: 4/5

IMDb

Synopsis

En ovanlig äventyrspark med dinosaurier förvandlas till en dödsfälla och fem personer kämpar desperat för att överleva mot de förhistoriska djuren.

Trivia

Baserad på boken med samma namn skriven av Michael Crichton, som även var en av manusförfattarna till filmen.

Generellt var dinosaurierna gjorde med CGI, men det fanns vissa delar som användes sig av animatronics.

Ljuden som dinosaurierna gav ifrån sig gjordes med hjälp av ljud från riktiga djur som hundar, delfiner, valrossar, tigrar och elefanter.

Första filmen som använde DTS  digital surround.

Många fel rättades digitalt som stuntmän som skulle se ut som skådespelaren och t.o.m en Ford Explorer genererades digitalt i en scen.

Steven Spielberg kände sig så pass självsäker gällande filmen att han gick över till nästa film, ”Schindler’s List” och överlät efterproduktionen till George Lucas.

Mitt omdöme

Jag har sett filmen två gånger tidigare, men nu var det ett bra tag sedan och när blu-ray utgåvan hittade hem till mig så var det dags att återse Isla Nublar.

Jag var grymt nyfiken på att se denna film i blu-ray format. Döm om min förvåning då bildkvaliteten var så pass dålig: kornigt, onaturligt ljus och emellanåt såg det ut som om man lagt på ett filter som gav en gråaktig yta. Tyvärr kanske ett bevis på att originalfotot inte var på topp. Märkligt med tanke på vilka som var inblandade. Ljudet håller dock hög klass.

Själva filmen tycker jag fortfarande är underhållande och välgjord. Klassisk Spielberg-film skulle jag vilja säga. Musiken, handlingen och framförallt barnen som har sådan framträdande roll. Säga vad man vill om det, men många gånger så funkar det. Dinosaurierna imponerade stort på mig när jag filmen första gången och visst håller det än idag. Dock inser jag att tekniken gjort stora framsteg sedan dess för ärligt talat så ser de lite stela ut i närbild. Men jag älskar ljudet som raptorerna ochT-Rex gör och effekterna i vattnet när den senare gör sin entré. Skådespelarna är bra, framförallt Jeff Goldblum och hans karaktär gillar jag.

Nu vill jag se tvåan för att se om bilden är bättre i den.

Land: USA

Regi: Sylvain White

Skådespelare: Jeffrey Dean Morgan, Zoe Saldana, Chris Evans, Idris Elba, Columbus Short, Óscar Jaenada, Jason Patric

År: 2010

Genre: Action

Sett: 28/10 2011

Längd: 97 min.

Betyg: 2/5

IMDb

Synopsis

En elitstyrka skickas in i den Bolivianska djungeln på uppdrag. Väl på plats blir de måltavlor för ett livsfarligt förräderi…

Trivia

Löst baserad på serien med samma namn från DC Comics.

Mitt omdöme

Passade på att se filmen när den gick på Canal+. Trots att jag missade början, men jag insåg ganska snabbt att det gjorde inget. För det här är en film som inte direkt är svår att hänga med i. En berättelse som liknar så många andra vi sett tidigare och där allt fokus ligger på actionsekvenserna. Vad gäller dem så tycker jag inte de riktigt fick till dem. Många uppenbara CGI-effekter som inte hör till topp tio och helt enkelt ganska tråkigt. Och det stora antalet slow motion scenerna skulle de allt jobbat lite mer på (läs: Kill your darlings). Karaktärer som tvingas leverera fåniga repliker och ibland vara ”roliga”. Nej, den gubben går inte jag på.

Skådespelarna gör väl sitt med tanke på de enkla förutsättningarna de har. Zoe Saldana fyller sin funktion som dekoration. Någon som fått den mest otacksamma rollen är Jason Patric som ska föreställa skurken, men är bara löjeväckande. Visst är filmen baserad på en serie, men ändå. (Vilket får mig samtidigt att undra hur bra den serien kan vara?)

Betyget landar på en svag tvåa. Mycket tack vare de snygga eftertexterna.

Land: USA

Regi: Scott Charles Stewart

Skådespelare: Paul Bettany, Karl Urban, Maggie Q, Christopher Plummer, Cam Gigandet, Lily Collins, Brad Dourif, Stephen Moyer, Alan Dale

År: 2011

Genre: Sci-fi/Action

Sett: Blu-ray 23/10 2011

Längd: 87 min.

Betyg: 3/5

IMDb

Synopsis

I en våldsam, postapokalyptisk värld har kriget mellan människor och vampyrer rasat i århundraden. En krigarpräst  får rapporter om nya attacker och den här gången är det personligt – hans brorsdotter har blivit kidnappad av en grupp skoningslösa vampyrer. För att rädda henne måste han bryta sitt löfte om fred och få tag i vampyrerna innan det är för sent. Filmen bygger på den hyllade serietidningen och är fylld med spännande action som tar dig med på jakt efter en helt ny typ av mördare …

Mitt omdöme

Samma regissör, Scott Charles Stewart, som i Legion. Märks att han tidigare jobbat med visuella effekter för den delen sitter som den ska. Och uppenbart att han hittat inspiration från andra filmer som Matrix och till viss del Pan’s Labyrinth.

Första delen av filmen, som varade i ca en timme, gillade jag väldigt mycket. Snyggt berättat om bakgrunden med tillbaka-blickar och den tecknade berättelsen ackompanjerad av en berättarröst. Intressant med hur några människor, präster, tränades av kyrkan för att bli renodlade mördarmaskiner (”killing in the name of God”) och när de gjort sitt jobb så slängdes de undan som skräp. Bortglömda och inget värda längre. Kyrkan som tar över makten och stänger in dem alla bakom murar och hjärntvättar alla med sitt kristna budskap: går man emot kyrkan så går man emot Gud. Och de tar på sig skygglapparna och tror sig vara säkra nu, vägrar höra något annat.

Men vad hände sedan? Jo, mystiken försvann abrupt när vi förflyttades till staden Jericho och rena actionsekvenser tog över. Jakten på the bad guy var igång på allvar. Gäsp. Fullt dagsljus och en Karl Urban som inte riktigt övertygade som antagonisten. Nu svämmas bilden över av Matrix-influerade sekvenser och jag märker att mitt engagemang för vad som sker sinat rejält. Väntar bara på att Bettany ska besegra skurken och att filmen tar slut. Inget bra betyg skulle jag vilja säga. Ett annat bottennapp är karaktären Hicks som de borde strukit ur manuset för han tillförde inte mycket förutom att han drog ner filmen.

En film som började otroligt bra, men tyvärr inte klarade av att fullfölja det hela. Visst ska de ha beröm för sitt försök att få ihop en mix av fantasy och västern, men de blev helt enkelt för uppdelat och vävdes inte ihop på ett snyggt sätt. Fast å andra sidan kanske det var tanken att ha två scenuppsättningar? Nåväl, ett plus ska de ha för filmmusiken som var riktigt bra.

Tillägg: filmen gör sig alldeles utmärkt på blu-ray. Särskilt början där både ljud och bild var outstanding!

Alternativ titel: Poltergeist 3: We’re Back

Land: USA

Regi: Gary Sherman

Skådespelare: Tom Skerritt, Nancy Allen, Heather O’Rourke, Zelda Rubenstein, Lara Flynn Boyle, Kip Wentz, Nathan Davis

År: 1988

Genre: Skräck

Sett: DVD 22/10 2011

Längd: 94 min.

Betyg: 2/5

IMDb

Synopsis

Poltergeist-triologin når sin kulmen i denna slutgiltiga film, där Carol Anne flyttar till ett höghus i Chicago för att bo med sin moster, morbror och kusin. Men snart står hon öga mot öga med demoner som är långt mer skrämmande än tidigare. 

Trivia

Tom Skerritt nämner Brian de Palmas film ”Carrie” till Nancy Allen i filmen. Förmodligen ett internt skämt då hon spelade Chris i ”Carrie”.

Heather O’Rourke (Carol Anne) och Zelda Rubenstein (Tangina) är de enda som medverkat i alla tre Poltergeist-filmerna.

I denna film så nämns Carol Anne vid namn 121 gånger.

Filmdebut för Lara Flynn Boyle.

Heather O’Rourke dog vid efterproduktionen av filmen. Filmbolaget som ville göra en ny slutscen insåg hur komplicerat det skulle bli då Heather hade så pass stor roll. Det löstes dock med att en ”body double” användes och därför ser vi aldrig hennes ansikte i slutscenen.

Jerry Goldsmith var tänkt att stå för filmmusiken även i denna film (han gjorde musiken till de två första filmerna), men var missnöjd med tvåan och hade inget intresse av att göra trean.

Till skillnad från de andra filmerna så gjordes de flesta specialeffekterna live och på plats. Den enda visuella effekten som lades till i efterproduktionen var ljuset över skyskrapan som regissören själv designade.

Corey Burton stod för Kanes röst, men är okrediterad för det.

”Poltergeist förbannelsen” är ett rykte om en förbannelse som vilade över trilogin och dess filmteam och uppstod efter det faktum att fyra personer dog under en sex års period, mellan den första och sista filmens premiär. Men även då det visat sig att äkta kvarlevor användes som rekvisita i filmerna.

Mitt omdöme

Trots lägre budget än föregångaren så var det här en snäppet bättre film. Bättre manus, mer tempo och stabilare skådespelare. Framförallt Tom Skerritt övertygar. Julian Beck kunde tyvärr inte reprisera rollen som Kane då han dog av magcancer 1985. Istället får vi se en uselt sminkad ersättare som var föga skrämmande. Överlag märktes den låga budgeten vad gäller specialeffekter och smink där det senare var riktigt uselt gjord. Sedan tycker jag det blev lite väl tjatigt med alla speglar som fanns överallt. Visst fyllde det sin funktion, men måtta med allt! Och det evinnerliga ropandet på Carol Anne blev tröttsamt i längden.

Skön 80-talsstämning genomsyrar filmen som trots allt bjöd på underhållning för stunden.