Regi: Julian Jarrold

Skådespelare: Andrew Garfield, David Morrisey, Sean Bean, John Henshaw, Warren Clarke

År:  2009

Genre: Thriller

Sett: 26/11 2010

Längd: 102 min.

Betyg: 4/5

IMDb

Synopsis

”Red Riding”-trilogin baseras på böckerna av David Peace, men Channel Four var tvungna att banta ner de fyra böckerna till tre filmer. Skildrar undersökningarna om seriemördaren Yorkshire Ripper som härjade i norra England under 70-och 80-talet och som mördade barn och prostituerade. Tony Grisoni har skrivit manus till filmerna, men de tre filmerna har tre olika regissörer med olika bildspråk och teknik.

Först ut är filmen ”Red Riding: In the Year of Our Lord 1974″ som handlar om den unge, oerfarne journalisten som försöker få klarhet i unga flickors försvinnanden. Men snart dras han in i en värld genomsyrad av paranoia och korruption.

Mitt omdöme

Börjar i ett makligt tempo med Eddie som återvänder till Yorkshire och får jobb på den lokala tidningen. Ung och ivrig tar han sig an gåtan med unga flickor som försvunnit. På sin jakt efter sanningen blir han kär i fel kvinna och snärjs in i maktens korruption där ingen är att lita på och där poliserna anser sig stå över alla andra och gör som de vill. Här kan man snacka om polisvåld som ger en rysningar in i märgen. Filmen börjar som sagt var i ett lugnt tempo vilket vilseleder en för man skakas om rejält när allt eskalerar och tempot blir intensivare. Allt är snyggt förpackat med läckert foto som ger en drömlik känsla, miljöer som andas 70-tal och bra musik som backar upp det hela. Väl skildrat med de olika samhällsskiktena, från slumområden till de som har det avsevärt bättre ställt. Fantastisk skådespelarensemble som hjälper till att lyfta filmen. Stjärnskottet Andrew Garfield, den nya Spider-Man, imponerar stort som Eddie. Sean Bean övertygar som den rike mannen som håller i trådarna. Warren Clarke som Molloy är lika butter som han är i tv-serien ”Dalziel & Pascoe”. Bara för att nämna några. Helt klart en sevärd film och jag ser fram emot de två  andra filmerna som sägs knyta ihop hela paketet på ett elegant sätt. Och det ska bli intressant att se vilken stil de anammar.

Edit: Nu när filmen sjunkit in så är jag inte den som är den utan erkänner att den växt i mina ögon så jag höjer faktiskt betyget till en välförtjänt fyra.

Regi: Gareth Edwards

Skådespelare: Whitney Able, Scoot McNairy

År:  2010

Genre: Drama/Sci-fi

Sett: 21/11 2010

Längd: 94 min.

Betyg: 2/5

IMDb

Synopsis

För sex år sedan upptäckte NASA möjligheten till utomjordiskt liv inom vårt solsystem. En sond skickades för att samla prover, men när den skulle landa på Jorden kraschade den i Centralamerika. Strax efteråt uppstod en ny, okänd livsform och halva Mexiko sattes i karantän som en infekterad zon.

En amerikansk journalist går med på att eskortera en skakad turist  genom Mexiko till säkerheten bakom USAs gräns.

Trivia

Filmteamet bestod av två personer som hade hand om kameror, redigering, program för specialeffekter och andra liknande program.

Allt filmades på plats (både med och utan tillstånd) och folket som finns med i bild är människor som råkade befinna sig där när de filmade.

De två skådespelarna fick generella instruktioner om scenerna och minimalt med regi och interagerade helt enkelt med varandra och de andra motspelarna som ej var skådespelare.

Mitt omdöme

Ingen idé att gå som katten runt het gröt: det här är en film som jag sett fram emot att se sedan jag läste om den i samband med Cannes festivalen som gick av stapeln tidigare i år. Döm om min förvåning då den inte alls var som jag förväntat mig. I stället för en film om utomjordingar som invaderat Mexiko, så är den delen mer en bakgrundsstory som puttrar på vid sidan om de två huvudpersonernas som försöker ta sig hem till USA (naturligtvis är USA den trygga hamnen, landet dit alla vill bege sig, men smakar det så kostar det. Skulle kunna vara en dokumentär när jag tänker efter. :)). Jag skulle hellre kalla filmen för ett relationsdrama med ett uns science-fiction som topping.

Väntar man sig en massa coola actionscener så lär man bli besviken. I stället får vi följa fotografen Andrew som fått i uppgift att se till att rikemansdottern Samantha oskadd tar sig tillbaka till USA. Inte det enklaste då det stöter på hinder på sin väg, men under resans gång får vi lära känna paret och de i sin tur lär känna varandra. Söt liten berättelse om dessa två personer och otroligt välgjort med tanke på den låga budgeten som stod till buds. Imponerande indeed och Gareth Edwards är en man att hålla utkik efter i framtiden. Men tyvärr haltar filmen ganska mycket med temposänkningar som är en aning sövande. Tycker det borde vara lite mer spänning med tanke på att de är på väg genom ”fiendeland”. Och vad var vitsen med guider när de så enkelt hittar vägen genom djungeln kan man ju fråga sig. Gav mer känslan av en söndagspromenad. Slutet gjorde mig kluven då det kändes lite over the top: De två varelserna som parade sig vilket ledde till att det även tände till mellan huvudpersonerna… Hm. Men stämningsfullt var det. Och väldigt utdraget…

Gillar miljöerna som passade så bra in och hur de så diskret vävde in varningsskyltarna/stängslen/murarna som en naturlig del av vardagen.

Regi: Rob Zombie

Skådespelare: Malcolm McDowell, Sheri Moon Zombie, Chase Vanek, Scout Taylor-Compton, Brad Dourif, Danielle Harris, Margot Kidder

År:  2009

Genre: Skräck

Sett: DVD 21/11 2010

Längd: 118 min.

Betyg: 2/5

IMDb

Synopsis

Tar vid där förra filmen från 2007 slutade och vi får följa Laurie Strodes kamp för överlevnad.

Trivia

Rob Zombie sa att han aldrig skulle göra en uppföljare till Halloween (2007), tills filmbolaget bestämde sig för att göra det. Då skrev han på för att skriva manus och regissera den för att ingen annan skulle förstöra hans vision.

Den unga Michael Myers ersattes med en annan då skådespelaren från förra filmen växte så fort.

Filmen benämns även kort och gott som ”H2″.

Mitt omdöme

Inledningen med den unga Michael intagen på psyket och hans mamma gav dåliga vibbar: en annan skådespelare som Michael, men framförallt undrade jag om det skulle bli en upprepning av förra filmen… Tack och lov så slapp vi det.

15 år senare får vi se fortsättningen på Laurie-Michael. Återigen en sjukhusscen vilket börjar kännas en aning uttjatat. Överlag går karaktären Laurie mig på nerverna med sitt ständiga kvidande och skrikande. Och jag känner att hela franchisen står mig upp i halsen och får ta till ren viljestyrka för att se denna. Enough is enough. Särskilt med en franchise som är så ojämn som denna.

Drömsekvenserna känns lite väl over the top. Passar inte riktigt in. Som helt fristående film, ja visst. Eller kanske om man inte sett alla filmerna på raken? Jag börjar ana Zombies stil: white trash och högljudda människor och musik. Och frugan med på ett hörn så klart.

Snyggt slut med musiken och de svart-vita bilderna som avlöser eftertexterna till en början.

Regi: Steve Miner

Skådespelare: Jamie Lee Curtis, Josh Hartnett, Adam Arkin, Michelle Williams, Janet Leigh

År:  1998

Genre: Skräck

Sett: DVD 10/11 2010

Längd: 90 min.

Betyg: 2/5

IMDb

Synopsis

20 år har gått sedan de mardrömslika händelserna när Laurie Strode attackerades och flera av hennes vänner mördades av hennes bror Michael Myers. Nu lever Laurie under ny identitet som rektor för en privatskola i Kalifornien, men skräcken lever fortfarande kvar i Lauries medvetande. Mardrömmarna återkommer ständigt och hon har problem med både alkoholen och 17-årige sonen John som är elev på skolan.

När allhelgonahelgen kommer och eleverna reser bort stannar Laurie kvar på skolan tillsammans med sin älskare och kollega Will. Men det går snart upp för Laurie att de inte är ensamma. Hennes värsta farhågor har besannats Michael Myers har återvänt för den slutliga uppgörelsen. För ondskan dör aldrig. Den har bara vilat, i 20 år.

Trivia

Det var Jamie Lee Curtis förslag att göra filmen. Hon ville ha ett 20-års jubileum och med John Carpenter i regissörsstolen. Han tackade dock nej.

Filmen tjejerna ser på TV är Scream 2 (1997). Från början var det tänkt att vara So I Married an Axe Murderer (1993), där en viss Mike Myers medverkar, men det ändrades i efterproduktionen.

Michael Myers ses bära två olika masker. Regissören bestämde mitt i inspelningen att byta till en annan mask och utvalda scener spelades in på nytt.  I några scener syns han med den gamla masken och vissa scener tog de till CGI för att göra om masken för att efterlikna den nya.

Kevin Williamson anlitades först för att skriva manus och hans version skiljde sig från slutproduktionen med bl a ett annat slut.

Ett tidigt manusutkast knöt ihop alla filmerna genom att en student diskuterar boken ”The Halloween Murders”. Detta förkastades senare av regissören och manusförfattaren som bestämde sig för att ignorera filmerna 3-6 för att kunna hålla handlingen enkel och fokusera på karaktären Laurie.

Det mesta av John Ottomans filmmusik förkastades i ett sent skede av efterproduktionen. Producenterna ville ha ett mörkare mer Scream-aktigt sound och Marco Beltramis musik från Scream (1996), Scream 2 (1997) och Mimic (1997) användes i stället. Dock kan Ottomans musik höras i vissa scener, redigerad och i scener som de från början ej var tänkt att användas i.

Josh Hartnetts filmdebut.

I prologen hörs en dialog av Dr Loomis från första filmen. Men i stället för att återanvända originalljudinspelningen anlitades en annan röst-lik skådespelare för jobbet, Tom Kane.

Svensk titel: ”Alla helgons blodiga natt – 20 år senare”.

Mitt omdöme

Filmen gör sig speciellt bra efter att man precis sett föregångarna. Smart att få det till att Laurie fejkade sin död för att komma undan sin bror. Vi får en liten introduktion hur hon haft det i alla dessa år och nu när han är tillbaka får hon äntligen chansen att göra upp med sitt förflutna. Ok manus där de var smarta och låtsas som att Halloween 3-6 aldrig existerat (hade bara krånglat till det), men de borde dämpat ljuset en aning i flera scener för att öka på spänningen. Skrämseleffekterna finns naturligtvis med, men har man sett några skräckfilmer så går man inte på dem längre. Jag ska erkänna att mitt intresse mattades av mot slutet. Den klassiska uppgörelsen… På tal om slutet: nu får man väl ändå se det som att den här storylinen är död..?

Janet Leigh, Jamie Lee Curtis mamma, spelar här Norma. Kan det tänkas vara en flirt med Hitchcoks Psycho där en viss Norman Bates var nyckelpersonen och där även Janet medverkade…