Land: USA

Regi: Steven Spielberg

Skådespelare: Sam Neill, Laura Dern, Richard Attenborough, Jeff Goldblum, Bob Peck, Samuel L. Jackson

År: 1993

Genre: Äventyr

Sett: 29/10 2011

Längd: 121 min.

Betyg: 4/5

IMDb

Synopsis

En ovanlig äventyrspark med dinosaurier förvandlas till en dödsfälla och fem personer kämpar desperat för att överleva mot de förhistoriska djuren.

Trivia

Baserad på boken med samma namn skriven av Michael Crichton, som även var en av manusförfattarna till filmen.

Generellt var dinosaurierna gjorde med CGI, men det fanns vissa delar som användes sig av animatronics.

Ljuden som dinosaurierna gav ifrån sig gjordes med hjälp av ljud från riktiga djur som hundar, delfiner, valrossar, tigrar och elefanter.

Första filmen som använde DTS  digital surround.

Många fel rättades digitalt som stuntmän som skulle se ut som skådespelaren och t.o.m en Ford Explorer genererades digitalt i en scen.

Steven Spielberg kände sig så pass självsäker gällande filmen att han gick över till nästa film, ”Schindler’s List” och överlät efterproduktionen till George Lucas.

Mitt omdöme

Jag har sett filmen två gånger tidigare, men nu var det ett bra tag sedan och när blu-ray utgåvan hittade hem till mig så var det dags att återse Isla Nublar.

Jag var grymt nyfiken på att se denna film i blu-ray format. Döm om min förvåning då bildkvaliteten var så pass dålig: kornigt, onaturligt ljus och emellanåt såg det ut som om man lagt på ett filter som gav en gråaktig yta. Tyvärr kanske ett bevis på att originalfotot inte var på topp. Märkligt med tanke på vilka som var inblandade. Ljudet håller dock hög klass.

Själva filmen tycker jag fortfarande är underhållande och välgjord. Klassisk Spielberg-film skulle jag vilja säga. Musiken, handlingen och framförallt barnen som har sådan framträdande roll. Säga vad man vill om det, men många gånger så funkar det. Dinosaurierna imponerade stort på mig när jag filmen första gången och visst håller det än idag. Dock inser jag att tekniken gjort stora framsteg sedan dess för ärligt talat så ser de lite stela ut i närbild. Men jag älskar ljudet som raptorerna ochT-Rex gör och effekterna i vattnet när den senare gör sin entré. Skådespelarna är bra, framförallt Jeff Goldblum och hans karaktär gillar jag.

Nu vill jag se tvåan för att se om bilden är bättre i den.

Land: USA

Regi: Sylvain White

Skådespelare: Jeffrey Dean Morgan, Zoe Saldana, Chris Evans, Idris Elba, Columbus Short, Óscar Jaenada, Jason Patric

År: 2010

Genre: Action

Sett: 28/10 2011

Längd: 97 min.

Betyg: 2/5

IMDb

Synopsis

En elitstyrka skickas in i den Bolivianska djungeln på uppdrag. Väl på plats blir de måltavlor för ett livsfarligt förräderi…

Trivia

Löst baserad på serien med samma namn från DC Comics.

Mitt omdöme

Passade på att se filmen när den gick på Canal+. Trots att jag missade början, men jag insåg ganska snabbt att det gjorde inget. För det här är en film som inte direkt är svår att hänga med i. En berättelse som liknar så många andra vi sett tidigare och där allt fokus ligger på actionsekvenserna. Vad gäller dem så tycker jag inte de riktigt fick till dem. Många uppenbara CGI-effekter som inte hör till topp tio och helt enkelt ganska tråkigt. Och det stora antalet slow motion scenerna skulle de allt jobbat lite mer på (läs: Kill your darlings). Karaktärer som tvingas leverera fåniga repliker och ibland vara ”roliga”. Nej, den gubben går inte jag på.

Skådespelarna gör väl sitt med tanke på de enkla förutsättningarna de har. Zoe Saldana fyller sin funktion som dekoration. Någon som fått den mest otacksamma rollen är Jason Patric som ska föreställa skurken, men är bara löjeväckande. Visst är filmen baserad på en serie, men ändå. (Vilket får mig samtidigt att undra hur bra den serien kan vara?)

Betyget landar på en svag tvåa. Mycket tack vare de snygga eftertexterna.

Land: USA

Regi: Scott Charles Stewart

Skådespelare: Paul Bettany, Karl Urban, Maggie Q, Christopher Plummer, Cam Gigandet, Lily Collins, Brad Dourif, Stephen Moyer, Alan Dale

År: 2011

Genre: Sci-fi/Action

Sett: Blu-ray 23/10 2011

Längd: 87 min.

Betyg: 3/5

IMDb

Synopsis

I en våldsam, postapokalyptisk värld har kriget mellan människor och vampyrer rasat i århundraden. En krigarpräst  får rapporter om nya attacker och den här gången är det personligt – hans brorsdotter har blivit kidnappad av en grupp skoningslösa vampyrer. För att rädda henne måste han bryta sitt löfte om fred och få tag i vampyrerna innan det är för sent. Filmen bygger på den hyllade serietidningen och är fylld med spännande action som tar dig med på jakt efter en helt ny typ av mördare …

Mitt omdöme

Samma regissör, Scott Charles Stewart, som i Legion. Märks att han tidigare jobbat med visuella effekter för den delen sitter som den ska. Och uppenbart att han hittat inspiration från andra filmer som Matrix och till viss del Pan’s Labyrinth.

Första delen av filmen, som varade i ca en timme, gillade jag väldigt mycket. Snyggt berättat om bakgrunden med tillbaka-blickar och den tecknade berättelsen ackompanjerad av en berättarröst. Intressant med hur några människor, präster, tränades av kyrkan för att bli renodlade mördarmaskiner (”killing in the name of God”) och när de gjort sitt jobb så slängdes de undan som skräp. Bortglömda och inget värda längre. Kyrkan som tar över makten och stänger in dem alla bakom murar och hjärntvättar alla med sitt kristna budskap: går man emot kyrkan så går man emot Gud. Och de tar på sig skygglapparna och tror sig vara säkra nu, vägrar höra något annat.

Men vad hände sedan? Jo, mystiken försvann abrupt när vi förflyttades till staden Jericho och rena actionsekvenser tog över. Jakten på the bad guy var igång på allvar. Gäsp. Fullt dagsljus och en Karl Urban som inte riktigt övertygade som antagonisten. Nu svämmas bilden över av Matrix-influerade sekvenser och jag märker att mitt engagemang för vad som sker sinat rejält. Väntar bara på att Bettany ska besegra skurken och att filmen tar slut. Inget bra betyg skulle jag vilja säga. Ett annat bottennapp är karaktären Hicks som de borde strukit ur manuset för han tillförde inte mycket förutom att han drog ner filmen.

En film som började otroligt bra, men tyvärr inte klarade av att fullfölja det hela. Visst ska de ha beröm för sitt försök att få ihop en mix av fantasy och västern, men de blev helt enkelt för uppdelat och vävdes inte ihop på ett snyggt sätt. Fast å andra sidan kanske det var tanken att ha två scenuppsättningar? Nåväl, ett plus ska de ha för filmmusiken som var riktigt bra.

Tillägg: filmen gör sig alldeles utmärkt på blu-ray. Särskilt början där både ljud och bild var outstanding!

Alternativ titel: Poltergeist 3: We’re Back

Land: USA

Regi: Gary Sherman

Skådespelare: Tom Skerritt, Nancy Allen, Heather O’Rourke, Zelda Rubenstein, Lara Flynn Boyle, Kip Wentz, Nathan Davis

År: 1988

Genre: Skräck

Sett: DVD 22/10 2011

Längd: 94 min.

Betyg: 2/5

IMDb

Synopsis

Poltergeist-triologin når sin kulmen i denna slutgiltiga film, där Carol Anne flyttar till ett höghus i Chicago för att bo med sin moster, morbror och kusin. Men snart står hon öga mot öga med demoner som är långt mer skrämmande än tidigare. 

Trivia

Tom Skerritt nämner Brian de Palmas film ”Carrie” till Nancy Allen i filmen. Förmodligen ett internt skämt då hon spelade Chris i ”Carrie”.

Heather O’Rourke (Carol Anne) och Zelda Rubenstein (Tangina) är de enda som medverkat i alla tre Poltergeist-filmerna.

I denna film så nämns Carol Anne vid namn 121 gånger.

Filmdebut för Lara Flynn Boyle.

Heather O’Rourke dog vid efterproduktionen av filmen. Filmbolaget som ville göra en ny slutscen insåg hur komplicerat det skulle bli då Heather hade så pass stor roll. Det löstes dock med att en ”body double” användes och därför ser vi aldrig hennes ansikte i slutscenen.

Jerry Goldsmith var tänkt att stå för filmmusiken även i denna film (han gjorde musiken till de två första filmerna), men var missnöjd med tvåan och hade inget intresse av att göra trean.

Till skillnad från de andra filmerna så gjordes de flesta specialeffekterna live och på plats. Den enda visuella effekten som lades till i efterproduktionen var ljuset över skyskrapan som regissören själv designade.

Corey Burton stod för Kanes röst, men är okrediterad för det.

”Poltergeist förbannelsen” är ett rykte om en förbannelse som vilade över trilogin och dess filmteam och uppstod efter det faktum att fyra personer dog under en sex års period, mellan den första och sista filmens premiär. Men även då det visat sig att äkta kvarlevor användes som rekvisita i filmerna.

Mitt omdöme

Trots lägre budget än föregångaren så var det här en snäppet bättre film. Bättre manus, mer tempo och stabilare skådespelare. Framförallt Tom Skerritt övertygar. Julian Beck kunde tyvärr inte reprisera rollen som Kane då han dog av magcancer 1985. Istället får vi se en uselt sminkad ersättare som var föga skrämmande. Överlag märktes den låga budgeten vad gäller specialeffekter och smink där det senare var riktigt uselt gjord. Sedan tycker jag det blev lite väl tjatigt med alla speglar som fanns överallt. Visst fyllde det sin funktion, men måtta med allt! Och det evinnerliga ropandet på Carol Anne blev tröttsamt i längden.

Skön 80-talsstämning genomsyrar filmen som trots allt bjöd på underhållning för stunden.

Svensk titel: Poltergeist II – Den andra sidan

Land: USA

Regi: Brian Gibson

Skådespelare: Craig T. Nelson, JoBeth Williams, Heather O’Rourke, Oliver Robbins, Zelda Rubenstein, Will Sampson, Julian Beck

År: 1986

Genre: Skräck

Sett: DVD 22/10 2011

Längd: 87 min.

Betyg: 1/5

IMDb

Synopsis

De onda, övernaturliga krafterna återvänder i denna gastkramande rysare. Familjen Freeling gör sig hemmastaddai ett nytt hem efter att det föregående utplånats av skräckinjagande besökare från andevärlden. Men vålnaderna är fortfarande fast beslutna att locka över familjens synska dotter Carol Anne till ”den andra sidan”.

Trivia

Dana, den äldsta dottern, var tänkt att skrivas in i manus att hon var borta på college, men det kom aldrig med i den slutliga filmversionen. I verkligheten så dödades skådespelerskan som spelade Dana, Dominique Dunne, av sin pojkvän strax efter premiären av den första filmen.

Då Julian Beck, som spelade Kane, dog under filminspelningen anlitades H R Giger, som skapade best versionen av Kane, för ersätta Becks återstående scener. Flera av Kanes repliker lades till i efterproduktionen av röstskådespelaren Corey Burton.

Mitt omdöme

En intetsägande uppföljare där manusförfattaren gick på tomgång och inspirationen lyste med sin frånvaro. Tråkig och väldigt konstruerad berättelse där de inte tog till vara på vissa partier som kunde blivit riktigt intressanta. Regin var uddlös vilket även märktes på skådespelarna som inte gjorde så värst mycket väsen ifrån sig. Craig T Nelson fick den otacksamma uppgiften att i vissa scener spela som Chevy Chase i ”Ett päron till farsa” -filmerna. Will Sampson spelade uselt, men det var lite småkul i alla fall med repliken som Steve fäller och som var en vink till ”Gökboet” där nämnda skådespelare hade en roll.

Jag tycker även det var synd att de inte tog till vara på Julian Becks skrämmande uppsyn som Kane: som gjord för att skrämma livet ur en! De kunde ha lekt lite med kameran och ljuset för att förstärka hans otäcka uppenbarelse.  Men som sagt var, det slarvades bort som mycket annat i filmen.

Filmmusiken var faktiskt ganska bra (som i första filmen var det Jerry Goldsmith som låg bakom den) och specialeffekterna satt som de skulle (ok, förutom ”den andra sidan” som var lite too much för mig och gav mig Spielberg-vibbar). Det senare resulterade även i en Oscarsnominering (som de inte vann vilket jag kan förstå då en viss ”Aliens” även fanns med på nomineringslistan…).

Någon gång i livet har jag sett denna film, men det enda jag kom ihåg från den var Kane. Förstår att jag förpassat resten till en dammig vrå i mitt filmarkiv…. Och det finns tydligen en 130-minuters version av filmen, men jag tycker det här var tillräckligt.

Originaltitel: Legend of the Guardians – The Owls of Ga’Hoole

Land: USA/Australien

Regi: Zack Snyder

Röstskådespelare: Helen Mirren, Sam Neill, Richard Roxburgh, Geoffrey Rush, Jim Sturgess, Hugo Weaving, Emily Barclay, Abbie Cornish

År: 2010

Genre: Animerat/Fantasy/Äventyr

Sett: Blu-ray 15/10 2011

Längd: 96 min.

Betyg: 3/5

IMDb

Synopsis

Den unga ugglan Soren förundrar sig över sin pappas storslagna berättelser om de mytiska bevingade krigarna Guardians of Ga?Hoole, som utkämpade en stor strid för att rädda hela ugglesläktet från elakingarna som kallar sig De Äkta. När Soren och hans bror Kludd ramlar ner från trädet som de bor i och hamnar i klorna på De Äkta blir Soren tvungen att försöka sig på en djärv rymning med hjälp från andra modiga ugglor. Tillsammans letar de efter Det stora trädet, där Guardians bor. Det är deras enda hopp för att kunna vinna över De Äkta och rädda ugglerikena.

Trivia

Filmen baseras på de tre första böckerna i serien ”Guardians of Ga’Hoole” skrivna av Kathryn Lasky.

Karaktären Allomere finns inte med i böckerna utan skapades för filmen.

Zack Snyders första animerade film. Tidigare har han regisserat filmer som ”Dawn of the Dead”, ”Watchmen” och ”300”.

Mitt omdöme

Mycket snyggt intro med den flygande ugglan och loggorna som avlöstes av titeln. Läckert! Ja, överlag är filmen ett visuellt fyrverkeri och en ren njutning att se. Gör sig alldeles ypperligt på blu-ray. Detaljrikedomen ger mig gåshud och de fantastiskt välgjorda ugglorna där varje fjun är på plats är imponerande. Dock vet jag ej om alla slow motion scener är befogade. Vissa sitter perfekt medan andra är mindre bra.

Handlingen får godkänt. Visst har vi sett det förut med karaktärer som är svaga och/eller oerfarna, men som utvecklas under resans gång och får självförtroende och blir starka. Jag köper det för här är det inte bara snyggt förpackat, men de lyckas även hålla mitt intresse vid liv. Ingen film för de minsta skulle jag vilja säga för det är en ganska mörk film och emellanåt våldsam. Trots att vi inte får se något blod eller kroppsdelar som flyger så är stridsscenerna inte direkt Disney-vänliga om jag säger så.

Bra röstskådespelare, men inget som förvånar mig då det är bl a Helen Mirren, Sam Neill och Richard Roxburgh som står på listan.

Betyget blir dock ’bara’ en trea för handlingen är trots allt väldigt förutsägbar vilket drar ner helhetsintrycket.