Rise of the Planet of the Apes

Svensk titel: Apornas planet ®evolution

Land: USA

Regi: Rupert Wyatt

Skådespelare: James Franco, Freida Pinto, John Lithgow, Brian Cox, Tom Felton

År: 2011

Genre: Sci-fi

Sett: Blu-ray 7/1 2012

Längd: 105 min.

IMDb

Synopsis

Evolution blir revolution i denna eventfilm som målar upp ett framtidsscenario olikt allt vi tidigare upplevt. Ett forskarlags jakt på ett botemedel för Alzheimers leder till att en grupp apor utvecklar intelligens lik vår egen. Detta blir upptakten till ett fullskaligt krig mellan apor och människor om den planet som vi hittills kallat vår…

Trivia

Andy Serkis stod mall för apan Caesar.

Klippet med Icarus är taget från när Apollo lyfte 1968.

I originalslutet (som även filmades) dog Will. Men en månad innan premiären ändrades det och James Franco och Andy Serkis fick rycka in och filma om slutet.

Pusslet som Caesar nästan fått färdigt föreställer Taylor och Nova från första ”Apornas planet”-filmen när de rider på hästen strax innan de upptäcker Frihetsgudinnan.

Fler referenser till tidigare filmer om Apornas planet förekommer som namn och händelser.

Mitt omdöme

Bra, men kunde varit så mycket bättre. Lagom längd på filmen för hade den varit längre så hade den förlorat rejält på det. Handlingen puttrade på i den riktning man förväntade sig och aporna var välgjorda med hjälp av datorns magiska trollspö. Visst har det senare gått framåt i utvecklingen, men det går inte att bortse från att de är konstgjorda. Bleka skådespelare med undantag John Lithgow som var den som presterade bäst. Och slutet var naturligtvis gjord för en fortsättning. Gäsp.

Super 8

Land: USA

Regi: J.J. Abrams

Skådespelare: Kyle Chandler, Elle Fanning, Joel Courtney, Ron Eldard, Noah Emmerich

År: 2011

Genre: Sci-fi

Sett: Blu-ray 17/12 2011

Längd: 112 min.

IMDb

Synopsis

Sommaren 1979, bevittnar några vänner i en liten stad i Ohio en katastrofal tågolycka medan de håller på att spela in en super 8 film. Snart börjar de misstänka att kraschen inte var någon olycka, och det dröjer inte länge innan människor i staden börjar försvinna spårlöst och andra märkliga, oförklarliga saker händer. När den lokale polischefen försöker få reda på sanningen, visar det sig vara något mer fasansfullt än någon av dem kunnat föreställa sig.

Trivia

Då barnen gör en zombie-film så finns flera referenser till regissören George A. Romero. T ex heter det elaka företaget Romero Chemicals, en poster från en av hans filmer hänger på Joes sovrumsvägg och även referens på radion.

Enligt J.J. Abrams var filmen en hyllning till producenten Steven Spielbergs filmer, som ”E.T: The Extra-Terrestrial”, ”Close Encounters of the Third Kind” och ”The Goonies”.

Referens till tv-serien ”Lost” (som Abrams låg bakom) finns med i form av en skylt till en taverna där det står James Locke.

Mitt omdöme

Skriven och regisserad av JJ Abrams och en ren hyllning till producenten Spielbergs klassiska filmer som ”Close Encounters of the third kind” och ”E.T- The Extra Terrestrial”. Men även hämtat från Abrams egna barndom där han växte upp på 70-talet med vänner som var lika filmintresserade som han. Som Larry Fong, som var filmfotograf i denna film, och Matt Reeves som regisserade ”Cloverfield” och ”Let Me In”.

Min spontana tanke när jag såg filmen är att nu har Spielberg funnit sin arvtagare. För visst finns känslan av Spielbergs filmer med här: barnen, karaktärerna, utomjordingen…. Fokus ligger, precis som i Spielbergs filmer, på familjen och vi får ta del av händelserna genom barns ögon. Och lyckad casting av barnskådespelarna förutom Riley Griffiths (Charles) som fick kämpa för att hitta formen på sin karaktär vilket han med nöd och näppe lyckades med mot slutet. Ron Eldard hade förvisso utseendet för sin karaktär (den argsinte fyllbulten Louis Dainard), men övertygade inte med sitt skådespel.

Gillar hur de lyckades få fram 70-talet utan att för den delen köra med urvattnade färger och halvtaskig kvalitet på filmen. Precis som Abrams sa i en intervju: ”I didn’t want the film to look like it was made in 1979. I wanted it to look the way we remember films looking from 1979.” Dock uppskattade jag inte deras förkärlek för ljusreflektionerna som fanns med i tid och otid.

Med tanke på den – med Hollywood mätt – låga budgeten så är specialeffekterna bra gjorda. Jag önskar bara att handlingen knorrats till några extra snäpp för att undvika att inte inte bli en ren kopia av Spielbergs familjevänliga filmer.

Source Code

Land: USA/Frankrike

Regi: Duncan Jones

Skådespelare: Jake Gyllenhaal, Vera Farmiga, Michelle Monaghan

År: 2011

Genre: Sci-fi

Sett: Blu-ray 11/12 2011

Längd: 93 min.

IMDb

Synopsis

Militärpiloten Colter Stevens befinner sig på ett uppdrag han varken förstår eller frivilligt anmält sig till. Plötsligt vaknar han upp på ett pendeltåg på väg mot centrala Chicago, mitt emot honom sitter en kvinna han aldrig tidigare sett och när han ser sin spegelbild tillhör den en främmande man. Några minuter senare sprängs tåget och alla passagerare dör. Stevens vaknar upp omtumlad och fast- spänd i en mystisk kammare. Från en videoskärm beordrar en kvinna honom, utan vidare förklaring, att återvända till tåget och återuppleva den okända mannens sista åtta minuter i livet – tills han lyckas identifiera bombmannen.

Trivia

Duncan Jones, son till David Bowie, andra långfilm som regissör. Den första var Moon (2009).

Scott Bakula (Star Trek Enterprise) har en liten roll som Stevens pappa, dock enbart röstroll.

Mitt omdöme

Jake Gyllenhaal är mycket bra i rollen som Colter Stevens. Intressant upplägg, men tyvärr låg tyngdpunkten på Stevens besatthet av Christina vilket bidrog till en temposänkning som förtog mycket av spänningen och den smäktande filmmusiken gjorde inte saken bättre. Filmen hade vunnit mer på att fokusera på Source Code, Stevens och jakten på terrorister. Det hade även varit önskvärt med lite fler tankenötter. Det visuella var en besvikelse för där ska jag erkänna att jag väntade mig lite mer. Även CGI:n lämnade mycket övrigt att önska. Inte ens blu-ray formatet hjälpte, tvärtom tyckte jag det var alldeles för mycket skärpa.

Summa kardemumma: en godkänd film med intressant tema, spännande och intressant inledning och bra skådespelare.

The Children

Land: Storbritannien

Regi: Tom Shankland

Skådespelare: Eva Birthistle, Stephen Campbell Moore, Jeremy Sheffield, Rachel Shelley

År: 2008

Genre: Skräck

Sett: DVD 11/12 2011

Längd: 81 min.

Betyg: 3/5

IMDb

Synopsis

Fem familjer med många barn samlas under julhelgen i en liten stuga ute i skogen. Så många barn ihopfösta i ett sådant litet utrymme bäddar självklart för en explosiv cocktail, och när ett av barnen insjuknar börjar saker och ting verkligen ta fart. Vad som verkar vara en serie bisarra olyckor slutar med att en förälders liv får ett väldigt blodigt slut.

Men var det en olyckshändelse, eller är det något vansinnigt fel på barnen?

Mitt omdöme

Trots enerverande barnskrik som avlöses av de vuxnas skrikande och konstsnö i ett vinterlandskap där skådisarna sprang omkring lättklädda som om det vore sommarvärme, så fann jag mig helt fokuserad på det som utspelade sig i tv-rutan. Bra skådespelare, framförallt de yngre imponerade stort. Blodigt, men inte alltför överdrivet konstigt nog. Råa scener med barn inblandade som ger en gåshud. Ska tillägga att klippningen var riktigt snyggt gjord då vi aldrig fick se med egna ögon barn som fullföljde sina dåd utan överlät åt oss åskådare att fylla i resten vilket bara ökade obehaget.

Filmen lämnade en olustig känsla inom mig när den var slut och jag inser att den var mer skrämmande än vad jag trodde medan jag såg den. Ett plus för att tid inte ödslades med att förklara anledning till händelserna och ett extra plus för ett slut som överläts till oss åskådare att ta ställning till.

Unknown

Land: USA

Regi: Jaume Collet-Sera

Skådespelare: Liam Neeson, Diane Kruger, January Jones, Aidan Quinn, Bruno Ganz, Frank Langella

År: 2011

Genre: Thriller

Sett: Blu-ray 10/12 2011

Längd: 113 min.

Betyg: 3/5

IMDb

Synopsis

Dr. Martin Harris vaknar upp efter en bilolycka i Berlin och upptäcker att hans fru Elizabeth inte längre vet vem han är, och att en annan man har antagit hans identitet. Ensam finner han sig jagad av både myndigheter och lönnmördare och med taxichauffören Gina som enda hjälp försöker han finna sanningen och ta tillbaka sitt liv.

Mitt omdöme

En spionthriller som levererade det den skulle. Varken mer eller mindre. Liam Neeson var kanske en aning blek i huvudrollen, men det vägdes upp med besked när Bruno Ganz och Frank Langella äntrade scenen. Lagom spännande berättelse med liten twist och med ett tempo som hölls på jämn nivå. Godkänt foto. De vanliga actionsscenerna som följde amerikanskt manér med exploderande bilar och utdragna slagsmål. Nåja, man kan alltid fylla på kaffekoppen under tiden. Inget nydanande i denna genre, men den bjöd på en stunds underhållning.

Water for Elephants

Land: USA

Regi: Francis Lawrence

Skådespelare: Reese Witherspoon, Christoph Waltz, Robert Pattinson, Hal Holbrook

År: 2011

Genre: Drama

Sett: Blu-ray 10/12 2011

Längd: 120 min.

Betyg: 3/5

IMDb

Synopsis

På en cirkus någonstans i 30-talets USA utspelar sig denna spektakulära kärlekshistoria om Jacob som när hans föräldrar dör i en olycka finner ett nytt liv och en ny familj i de många färgstarka personerna i det kringresande sällskapet. Där finner han också kärleken i cirkusens stjärna Marlena. Men hon är inte fri att kunna älska honom tillbaka och för att kunna vara tillsammans måste de bryta sig loss från det enda liv de känner till.

Trivia

Baserad på romanen ”Water for Elephants” skriven av Sara Gruen.

Mitt omdöme

Hal Holbrook ramar in berättelsen som den äldre Jacob på ett fint sätt. Det han berättar ska föreställa en händelserik och samtidigt sorglig historia om hans ungdom. Men jag blir inte riktigt berörd. Problemet är bristen på kemi mellan Pattinson och Witherspoon. De övertygar mig inte som kärlekspar. På varsitt håll får de godkänt, men inte tillsammans vilket blir ett stort problem i filmen. Men Christophe Walz spelar lika kraftfullt som vi såg i ”Inglourious Basterds”. Den mannen äger sina scener och sopar golvet med de andra.

Francis Lawrence lyckas förmedla bilden av depressionens USA och ge oss en glimt av cirkusvärlden där scenerna med våldet mot Rosie var riktigt obehagliga att se trots att man visste att det inte var på riktigt. Men jag hade förväntat mig en mer bombastiskt film, med färgsprakande fyrverkeri i kärlekshistorien och gnistor som slog ut lite här och var. För det var ju trots allt en berättelse om förbjuden, stark kärlek…