Land: USA

Regi: Alexander Payne

Skådespelare: George Clooney, Shailene Woodley, Amara Miller, Beau Bridges, Michael Ontkean

År: 2011

Genre: Drama

Sett: 28/1 2012

Längd: 115 min.

IMDb

Synopsis

Den bitterljuva historia om Matt King vars liv passerat obemärkt för andra och för honom själv.
När hans fru råkar ut för en olycka utanför Waikiki tvingas Matt omvärdera sitt liv, ta en mer aktiv roll i sina döttrars uppväxt och besluta hur han ska göra med den bit land familjen ärvt från Hawaiianska kungligheter och missionärer. 

Trivia

Baserad på en bok skriven av Kaui Hart Hemmings som även gör en cameo i filmen genom att låna ut sin röst i ett telefonsamtal som Brians assistent, Noe.

Oscarsnomineringar 2012: Bästa manliga huvudroll (George Clooney), Bästa regi, Bästa klippning, Bästa film och Bästa manus (efter förlaga).

Mitt omdöme

Snygg inledning med svepande bilder över Hawaii och George Clooneys voice-over som pratar om paradiset. Fint foto och välskrivet manus med kompetenta skådespelare som gör detta till en klart godkänd film. Tycker även de lyckades hålla sig ifrån att göra en film som blev sötsliskigt sentimental utan det blev en bra balans.

Land: Storbritannien/Irland

Regi: Rodrigo García

Skådespelare: Glenn Close, Mia Wasikowska, Pauline Collins, Brendan Gleeson

År: 2011

Genre: Drama

Sett: 28/1 2012

Längd: 113 min.

IMDb

Synopsis

Albert Nobbs är i själva verket en kvinna som ger sig ut för att vara man för att överleva 1800-talets Irland. Efter runt 30 år i en mans skepnad börjar hon känna sig fångad av sin egen skapelse.

Trivia

Glenn Close spelade inte bara huvudrollen utan var även en av manusförfattarna, skrev låten till filmen och var producent.

34 dagar tog det att spela in filmen på Irland.

Oscarsnomineringar 2012: Bästa kvinnliga huvudroll (Glenn Close), Bästa kvinnliga biroll (Janet McTeer) och Makeup.

Mitt omdöme

Lågmält drama som berättar historien om Albert Nobbs. Fint filmat i miljöer som ger intryck av den tidsepok det utspelar sig i. Godkända skådespelare, men tyvärr tycker jag inte Glenn Close till fullo klarar av rollen som Nobbs. Jag skulle bli mäkta förvånad om de vann någon Oscar i år för varken Close, som jag precis nämnde, är värd det och inte heller sminket. Det senare tycker jag framställde Albert Nobbs som mer död än levande. Iofs var det kanske tanken, men snyggt var det inte. Störst intryck gjorde Brendan Gleeson som spelade doktorn. Liten roll, men ack sådan närvaro. Intressant historia dock om olika kvinnors öden (och drömmar) i 1800-talets Irland. Men tyvärr höll det inte hela vägen.

Land: USA/Sverige/Storbritannien/Tyskland

Regi: David Fincher

Skådespelare: Daniel Craig, Rooney Mara, Christopher Plummer, Stellan Skarsgård, Robin Wright, Joely Richardson

År: 2011

Genre: Thriller

Sett: 28/1 2012

Längd: 157 min.

IMDb

Synopsis

”The Girl with the Dragon Tattoo” är den första filmatiseringen av Columbia Pictures adaption av Stieg Larssons Milleniumtrilogi.

Lisbeth Salander är en ung egensinnig tjej med ett mörkt förflutet. Hon är en enastående researcher och en av landets främsta hackers. Den grävande journalisten Mikael Blomkvist har precis blivit dömd för förtal när Henrik Vanger, tidigare en av landets främsta industriledare, vill ge honom ett annorlunda uppdrag. Lisbeth och Mikaels vägar möts och tillsammans gräver de djupt i familjen Vangers förflutna där de möter en mörkare och blodigare historia än någon av dem kunnat ana.

Trivia

Amerikansk remake på svenska Män som hatar kvinnor (2009).

Piercingarna som Rooney Mara har är riktiga.

Kontoret på säkerhetsföretaget är filmad i spelföretaget, DICE, byggnad.

Oscarsnomineringar 2012: Bästa kvinnliga huvudroll (Rooney Mara), Bästa foto, Bästa klippning, Bästa ljudklippning och Bästa ljudmix.

Mitt omdöme

Lite småseg och knepig att hänga med i. Liksom den svenska filmen var. Märkliga upptäckter genom att titta i papper eller på foton och jag undrade vad de egentligen såg för spännande. Och filmen är på tok för lång. Flera gånger mot slutet som jag trodde det skulle vara färdigt, men så fortsatte det. Och fortsatte. Undrade om de redan börjat med uppföljaren utan att tala om det.

Minus till Rooney Mara för hennes usla försök att få till en svensk brytning till engelskan. Lät mer som en ryska. Hade föredragit att även hon pratat engelska för det funkade ju utmärkt för Daniel Craig och Christopher Plummer. De två senare spelade väldigt bra ska tilläggas. Väldigt svårt att hänga med i dialogen många gånger då jag såg den utan undertext. Stellan Skarsgård mumlade värre än någonsin, men även andra skådespelare talade otydligt. Och inte blev saken bättre när några skulle försöka sig på svensk brytning.

Tack vare att filmen spelades in i Sverige så blev den delen av berättelsen trovärdig. Även ljussättning, foto och till viss del ljudet förstärkte den känslan. Men lite slarvades det med årstiderna: mitt i vintern, med snötäckta landskap, så kommer nästa scen med strålande sol och grönska i full blom. Eh.

Plus till de snygga förtexterna och musiken som hörde därtill (och som lovade så mycket mer än det som levererades).

Originaltitel: Une vie de chat

Land: Frankrike/Nederländerna/Schweiz/Belgien

Regi: Jean-Loup Felicioli, Alain Gagnol

Röstkådespelare: Dominique Blanc, Bruno Salomone, Oriane Zani

År: 2010

Genre: Animerat

Sett: 28/1 2012

Längd: 70 min.

IMDb

Synopsis

Dino är en svart katt medinte bara nio liv utan också – ett dubbelliv. På dagarna är han ett snällt husdjur hemma hos den traumatiserade flickan Zoe och hennes familj.
När mörkret lagt sig ger sig Dino ut på akrobatiska räder över Paris takåsar ihop med våghalsige tjuven Nico. Samtidigt jagar Zoes mamma, som är polis, sam­hällets fiende nummer ett, en man vid namn Costa. Samma person som en gång dödade hennes man och Zoes far.

Trivia

Inga datorer användes utan allt handmålades.

Oscarsnominerad 2012 i kategorin Bästa animerade film.

Mitt omdöme

Enkel och förutsägbar berättelse om en liten flicka, hennes katt och en bunt fåniga skurkar. Passande för de mindre, trots att de samtidigt inte räds vapen och död. Visst är det vackert hantverk med fin färgpalett, men ingen animeringsstil som jag direkt går i taket för. Gjorde inte det när jag var liten och gör det inte nu. Kalla mig Disney-skadad om ni vill.

Plus till bra musik och snygga för-och eftertexter.

Land: USA

Regi: Terrence Malick

Skådespelare: Brad Pitt, Jessica Chastain, Sean Penn, Hunter McCracken

År: 2011

Genre: Drama

Sett: Blu-ray 23/1 2011

Längd: 138 min.

IMDb

Synopsis

Vi följer den 11-årige Jack, som likt sin mor har en själ med stort överskott av ömhet och kärlek, medan hans far försöker lära honom livets mer hårda sida. Jack försöker balansera mellan de två föräldrarnas syn på livet. Han mister dock balansen när han för första gången i sitt liv möter sjukdom och död. Hans tidigare så sorglösa värld är nu en stor labyrint och det fortsätter långt upp i åren. Som vuxen är han en förtappad själ som försöker hitta fotfäste i livet men som hela tiden ändrar sig. Lugnt och försiktigt finner dock Jack fast mark under fötterna och förmår försonas med sin far och inte minst ta sina första försiktiga steg ut i världen fyllda med hopp och lycka…

Trivia

Ursprunget till filmen kommer redan från 70-talet då Malick jobbade med projekt ”Q” som skulle handla om livets ursprung på Jorden. Han övergav projektet, men delar från det finns med i denna film.

Mitt omdöme

Den första timmen är otroligt seg och tråkig. Viskande röster, pampig musik och skaparberättelsen som tar sin början ute i rymden. Pretentiöst så det skriker om det och de som älskar djupanalys får säkert sitt lystmäte stillat, men inget som faller mig i smaken. Sedan blir filmen mer lättillgänglig och vi får följa familjens liv, främst sedd ur barnens ögon och i synnerhet den äldsta sonens. 50-talsmiljön känns trovärdig och skådespelarna gör bra ifrån sig. Mest imponerad blir jag av Hunter McCracken som spelar unge Jack. Tyvärr så slutar filmen som den börjar och drar ner filmen igen. Zzzzzzz.