Land: Nya Zeeland

Regi: Robert Sarkies

Skådespelare: Karl Urban, Matthew Sunderland, Lois Lawn, Simon Ferry, Tandi Wright, William Kircher

År: 2006

Genre: Drama

Sett: Blu-ray 19/11 2011

Längd: 103 min.

Betyg: 4/5

IMDb

Synopsis

Den 13 november 1990 hamnade den lilla staden Aramoana på Nya Zeeland i omvärldens fokus. David Gray, en arbetslös enstöring, började mörda sina grannar med ett automatvapen. Han lyckades hålla sig gömd och fortsätta sin vansinnesräd under det kommande dygnet, medan befolkningen höll andan vid tv-apparaterna.

Trivia

Baserat på verkliga händelser som inträffade i den lilla staden Aramoana, Nya Zeeland 1990 där David Gray helt plötsligt började skjuta människor som kom i hans väg. Skoningslöst, utan att göra skillnad på gamla eller unga, män eller kvinnor. Eller barn. Regissören Robert Sarkies utgick från boken ”Aramoana 22 Hours of Terror” skriven av Bill O’Brien och intervjuer med inblandade personer.

Då invånarna i Aramoana motsatte sig att filmen skulle spelas in där plus att många utav byggnaderna, vägarna inte finns kvar så förlades inspelningsplatsen till staden Long Beach. Någon enstaka scen är dock inspelade på plats. Filmen fick inte heller ha med stadens namn i titeln.

Mitt omdöme

Mycket bra film som får fram en otroligt realistisk bild av de tragiska händelserna som utspelade sig på Nya Zeeland med fotot, miljöerna och skådespelarna som känns som hämtade från en vardag vi alla kan relatera till. Men framförallt allt att vi får ta del av det genom de inblandades ögon. Ju längre in i filmen vi kommer desto mer uppenbart blir det att vi får ta del av det som hände just genom personerna som var på plats och kunde berätta om det sedan. Osäkerheten och rädslan om den som var i ens närhet hade klarat sig blev desto starkare då vi som åskådare inte heller fick reda på det förrän personen vars upplevelser vi följde fick klarhet i det.

Ingen action à la Hollywood med eldstrider, hjältar och tuffa kameravinklar. Inga spekulationer. Inga förklaringar. Inga förskönande drag. Utan en film om vanliga människor i en vanlig lugn liten stad som fick uppleva hur deras liv helt plötsligt vändes upp och ner utan förvarning.

När eftertexterna började rulla konstaterade jag förvånat att Karl Urban spelade rollen som polisen Nick (i vanlig ordning hade jag inte läst på desto mer om filmen). Han spelade otroligt bra och får mig att undra om det inte är hans bästa prestation so far?

En film som jag inte hört talas om tidigare (tack Discshop för att den ingick i blu-ray rean), men som bjöd på en härlig, positiv överraskning. Läste en intervju med regissören där han berättade att han ville göra en film som visade en bild av verkligheten, vad som utspelade sig då och sett ur de inblandades perspektiv. Han lyckades.

Originaltitel: NaPolA

Alternativ titel: Before the Fall

Land: Tyskland

Regi: Dennis Gansel

Skådespelare: Max Riemelt, Tom Schilling, Jonas Jägermeyr, Thomas Dreschel, Martin Goeres

År: 2004

Genre: Drama

Sett: Blu-ray 19/11 2011

Längd: 114 min.

Betyg: 3/5

IMDb

Synopsis

Tyskland 1942. Friedrich Weimer är en 17-åring vars boxningstalang gör att han kommer in på elitskolan Napola för framtida SS-officerare. Här fostras pojkar till soldater i det tusenåriga riket. Regissören Dennis Gansels farfar var en av dessa män som utsattes för effektiv hjärntvätt, drill och disciplin.

Trivia

NaPolA står för ”Nationalpolitische Lehranstalt”, men det officiella namnet var ”Nationalpolitische Erziehungsanstalten” (NPEA). De tre första skolorna grundades 1933 och vid slutet av kriget fanns 43 st. Kadetterna, eller jungmannen som är den korrekta tyska benämningen, var mellan 11 och 18 år gamla. De var tvungna att uppfylla kraven vid intagningen vilket innebar att de skulle vara rasrena och ha en intelligens över medel. Vid krigsslutet skickades de unga kadetterna ut i kriget och många av dem dog då.

Huvudkaraktären, Friedrich, sägs vara baserad på regissörens farfar.

Mitt omdöme

Något fattas i filmen. Här har vi ett ’tacksamt’ upplägg med massor av bakgrundshistorik som kunde resulterat i en kanonfilm, men något tappades på vägen. Fokus. Huvudpersonen blir mer ett verktyg för att kunna berätta om människor och händelser runt hans person. Med skiftande resultat ska tilläggas. Vissa scener sitter klockrent, men överlag så saknar jag det lilla extra, den biten som gör att man blir berörd, engagerad i filmen. Jag ville det så gärna med tanke på ämnet.  Men jag saknar känslan av hur det måste ha varit på en sådan skola, disciplinen, hjärntvätten och brutaliteten. Jag saknar närvaron av det grymma kriget, av nazismen. De gav oss kortare glimtar av det, men borde fullföljt det eller använt saxen. Det senare tänker jag främst på den korta informationen vi fick om att Friedrch pappa som var anti-nazist och Gestapo fick nys om hans åsikter efter att sonen börjat på elitskolan (?!) och beordrade honom till dubbla pass på jobbet. Här saknar jag biten hur det egentligen borde ha påverkat Friedrich med den uppväxten eller att de helt hade strukit den delen för nu blev det mest ett frågetecken. Med tanke på att Friedrich baserades på regissörens farfar så borde vi fått lite mer substans i den karaktären. Och på skolan fick vi en glimt av pennalism, men även här fullföljde de det inte utan lät det rinna ut i sanden. Kan vara så att materialet var så digert att det helt enkelt blev för mycket för de inblandade att förvalta?

Det märkliga är att, trots ovanstående, så är det en helt ok film. Fotot, kostymerna, frisyrerna och miljöerna förflyttar oss tillbaka i tiden. Skådespelarna gör sitt. Berättelsen i sig är mycket intressant (framförallt själva ifrågasättandet), men filmen når inte riktigt fram.

Ett bra betyg i alla fall till filmen är att den får en att tänka till. Vare sig det är negativt eller positivt så gillar jag filmer som gör att man diskuterar den, vänder och vrider den ut-och-in, vilket skedde med denna tillsammans med mitt filmsällskap.

Originaltitel: La posesión de Emma Evans

Land: Spanien

Regi: Manuel Carbalo

Skådespelare: Sophie Vavasseur, Stephen Billington, Richard Felix, Jo-Anne Stockham

År: 2010

Genre: Skräck

Sett: Blu-ray 13/11 2011

Längd: 98 min.

Betyg: 1/5

IMDb

Synopsis

15-åriga Emma Evans har problem. Med sina föräldrar, vännerna och sitt eget självdestruktiva beteende. Men allt överskuggas snart av märkliga attacker som får Emma att tro att hon blivit besatt av Djävulen. Läkarna står handfallna inför hennes mystiska fall och när situationen spårar ur väljer familjen att kalla in en präst med expertis inom demonutdrivning. Ingen hade kunnat räkna med den ohyggliga sanningen…

Mitt omdöme

Spanjorer och skräckfilm? Ja visst, se bara på El Orfanato (The Orphanage) och [REC]. Spanjorer som gör en klassisk exorcism-film som utspelar sig i London med brittiska skådespelare? Nej. Tyvärr får jag säga så fungerar det inte. På något plan. Grundidén tycker jag var bra med en präst som vill bevisa att djävulen existerar, men här schabblas allt bort med fruktansvärt dåligt manus, blekt foto och dåliga skådespelare. Så mycket eget har de egentligen inte att komma med då det mesta plockats från andra filmer. Spänningen lyste med sin frånvaro och inte hjälpte det till att det mesta utspelade sig i fullt dagsljus som mer lämpat sig för ett vanligt drama. Filmen är rent av löjeväckande. Punkt.

Betyget snuddar vid ett minus, men då fotot trots allt var ok generellt (om man bortser från temat…) och grundidén var ju intressant så blir det en svag etta. En väldigt svag sådan ska tilläggas. Men jag är snäll ikväll.

Land: Israel, Frankrike, Libanon, Tyskland

Regi: Samuel Maoz

Skådespelare: Yoav Donat, Itay Tiran, Oshri Cohen, Michael Moshonov

År: 2009

Genre: Krigsdrama

Sett: Blu-ray 13/11 2011

Längd: 93 min.

Betyg: 3/5

IMDb

Synopsis

Inuti en stridsvagn möter fyra unga soldater för första gången krigets brutala verklighet. Med endast ett sikte som kontakt med yttervärlden tvingas de både hjälplöst betrakta och aktivt delta i krigets hemskheter. Vad som till en början liknade ett enkelt rutinuppdrag, blir snabbt en klaustrofobisk dödsfälla, en levande mardröm där soldaterna får kämpa för att inte förlora sig själva i krigets kaos.

Trivia

Baserat på regissörens egna upplevelser som ung soldat under kriget i Libanon 1982.

Mitt omdöme

Naket och avskalat får vi ta del av kriget genom periskopet i en stridsvagn och männen som befinner sig där. Instängda i den skitiga och stinkande stridsvagnen ger sig klaustrofobin till känna. Ingenstans att fly när raketen riktas emot dem utan det är bara att blunda och hoppas på ett mirakel. Inga Rambos som befinner sig där heller utan helt vanliga människor som hanterar situationen på olika sätt. Obehagligt att se hur psyket påverkas när människan befinner sig i en sådan miljö. Och samtidigt rörande med scenen mellan soldaten och krigsfången som behöver pissa. Stark scen. En annan stark och gripande scen är när det famlar sig fram i mörkret på fiendemark och blir beskjutna. Paniken som bryter ut och man känner själv hur man bara vill ut därifrån.

Måste säga att kameraarbetet är lyckat på sådan begränsad yta och hur de lyckas flytta in oss åskådare in i denna stridsvagn. Gillar även att de låter oss få ta del av det som försiggår utanför stridsvagnen genom periskopet. Något som imponerar stort på mig är ljudet. Ljudet är helt fantastiskt i HD och förstärker hela upplevelsen: gnisslandet och knarrandet från stridsvagnen, helikoptern ovanför dem, flygplanen som dånar förbi, kulorna som viner… Makalöst!

Land: USA/Storbritannien/Tyskland

Regi: Joe Wright

Skådespelare: Saoirse Ronan, Cate Blanchett, Eric Bana, Tom Hollander, Jason Flemyng, Olivia Williams

År: 2011

Genre: Action

Sett: DVD 12/11 2011

Längd: 107 min.

Betyg: 3/5

IMDb

Synopsis

Unga Hanna har växt upp i den finländska skogen ovanför polcirkeln där fadern har tränat henne sedan barnsben till att bli en mördarmaskin. Så kommer den dagen det är dags att göra upp med det förflutna och jakten på den som mördade hennes mamma börjar.

Trivia

Saoirse Ronan spelade med i Wrights film Atonement (2007) och det sägs vara hon som rekommenderade honom som regissör till denna film.

Sången som Isaacs (Tom Hollander) visslar är ”The Devils is in the Details” av The Chemical Brothers (som även gjort musiken till filmen).

Mitt omdöme

En film som överraskade positivt med sitt lite annorlunda sätt att göra en actionladdad film med avhoppade agenter som jagas av sina forna kollegor. Fokus ligger på karaktären Hanna som drillats hårt av sin far sedan barnsben till att bli en mördarmaskin. Saoirse Ronan övertygar i rollen och är den som bär filmen på sina smala axlar. Visst får hon viss uppbackning av övrig skådespelarensemblen, men deras karaktärer är alltför ofta undanknuffade i skymundan. Cate Blanchett, som är en stor favorit hos undertecknad, klarar tyvärr inte riktigt av rollen som boven i dramat vilket ger eko till hela filmen.

Om jag går tillbaka till min första mening så tänker jag främst på huvudkaraktären, hur filmen är uppbyggd runt henne, men även uppbackningen av ett härligt soundtrack från The Chemical Brothers som gör att filmen känns väldigt fräsch. Gillar även tystnaden som genomsyrade första delen av filmen som utspelade sig i den finska vildmarken. Perfekt. Och sedan när handlingen eskalerade så tog musiken över och hjälpte till att föra oss till en annan, mer tempofylld värld. För tempo saknades inte direkt. Skönt att vi fick lite pauser ibland när Hanna träffade familjen som var ute och reste. Även med detta så fick vi se en annan sida av Hanna, hur hon förundrat upptäckte den verkliga världen och andra människor. Men här fanns även några missar som hennes reaktion på t ex TV:n i hotellrummet. Hennes pappa hade ju trots allt förberett henne så att hon skulle klara sig ute i världen, så varför denna överdrivna reaktion? Och i nästa stund ser vi henne lugnt sitta och surfa på en dator. Hm… Och går vi tillbaka till hur det hela började tyckte jag det var lite väl överdrivet den invecklade proceduren för att väcka uppmärksamhet hos målet för deras hämnd…

Svagheten med filmen är manuset som gott kunde putsats till några vändor till. Visst gillar jag att de tar det lugnt med bakgrundshistorien och förklaringar till allt som sker, men lite mer kött på benen hade inte skadat. Premisserna fanns där, men de klarade inte riktigt av att fullfölja det de påbörjat.

Land: USA

Regi: Gore Verbinski

Röstkådespelare: Johnny Depp, Isla Fisher, Abigail Breslin, Ned Beatty, Alfred Molina, Bill Nighy, Harry Dean Stanton, Timothy Olyphant

År: 2011

Genre: Animerat

Sett: Blu-ray 6/11 2011

Längd: 107 min.

Betyg: 4/5

IMDb

Synopsis

Rango, en helt vanlig kameleont hamnar mitt i en vild och laglös stad i desperat behov av en hjälte.

Trivia

Den första animerade långfilmen från ILM (Industrial Light & Magic) som skapades av George Lucas när han jobbade med Star Wars.

Gore Verbinskis första animerade film.

Den röda bilen, i början av filmen som Rango hamnar i, körs av Raoul Duke från filmen Fear and Loathing in Las Vegas som Johnny Depp spelade.

Mitt omdöme

Första animerade långfilmen från ILM och det lär inte vara den sista för OMG så de får till det här! Helt otroligt och jag satt stum av beundran inför det hantverk som visades upp på tv-skärmen och glömde nästan bort att följa med i handlingen. Ok, det sistnämnda var knappast nydanande, men ändå fanns viss charm och galenskap i den. Önskar bara att de överraskat en lite för det hade passat in så bra in i filmens anda.

Johnny Depp, som gör rösten till Rango, är strålande som alltid. Övriga röstskådespelare passar även de bra till sina respektive karaktärer.

Härligt medryckande musik som förde tankarna till Tarantino och visst fanns det vissa filmreferenser som svischade förbi. Timothy Olyphant överraskade mig då jag var övertygad om att det var Clintan himself som lånat ut sin röst till Spirit of the West.

Tekniskt sett en solklar femma, men då manuset är lite blekare så slutar betyget på en svag fyra.

Rango finns med på listan som tänkbar kandidat till en Oscarsnominering för bästa animerade film och visst platsar den där. Och för sitt hantverk förtjänar den en statyett, men vi får väl se om den klarar av konkurrensen från Spielbergs Tintin…