Betyg: 4/5

Regi: Martin Scorsese

Skådespelare: Leonardo DiCaprio, Mark Ruffalo, Ben Kinglsey, Max von Sydow, Michelle Williams, Emily Mortimer

År: 2009

Genre:Thriller

IMDB: http://www.imdb.com/title/tt1130884/

Sett: 20/3

Året är 1954, mitt under det brinnande Kalla kriget. Sheriff Teddy Daniels och hans nye partner Chuck Aule kallas till Shutter Island för att undersöka det osannolika försvinnandet av en genialisk kvinnlig massmörderska, som tycks ha rymt från ett låst rum på det ogenomträngliga Ashecliffe Hospital. Omgivna av snokande psykiatriker och livsfarliga psykopater på en avlägsen, vindpinad ö förstår de båda poliserna snart att inget är som de först trott.
. Info är tagen från disc shop.se! Över 18.000 titlar i lager. Leverans nästa dag om du beställer före 16.00
Med en orkan i antågande går undersökningen undan. Men i takt med att stormen eskalerar, trappas även misstankarna och mysterierna, det ena mer förfärande än det andra, upp. Det antyds och ryktas om mörka konspirationer, tveksamma medicinska experiment, tankestyrning, hemliga avdelningar och till och med övernaturliga fenomen på fängelseön.

I de mörka korridorerna på ett sjukhus plågat av dess ondsinta patienter och minst lika illvilliga läkarpersonal börjar Teddy ana att ju närmare sanningen han kommer, desto fler av sina egna djupgående och förkrossande rädslor måste han konfrontera. Han inser även att han kanske aldrig kommer att kunna lämna ön levande.

Baserad på boken Patient 67 av Dennis Lehane.

I augusti 2009 meddelades att releasen flyttats från oktober 2009 till februari 2010 och genast satte spekulationerna igång.  En anledning till framflyttningen kan vara att Paramount helt enkelt inte hade pengar att lägga ut på ytterligare en film inför alla galor som t ex Oscarsgalan. Jag menar, det handlar om fantasisummor som filmbolagen lägger ut på filmerna de vill ska vinna en massa priser. Helt galet.

…

Fantastisk inledning på filmen när vi anländer till Shutter Island ackompanjerad av mäktig musik som bygger upp stämningen på ett underbart sätt. Olycksbådande och spännande på samma gång. Jäklar, vilken presentation av huvudkaraktären: Shutter Island. Jag blev helt tagen av inledningen och kände att det här bådar gott. Riktigt gott.

Filmen är visuellt godis för ögat och 50-tals looken är klockren. Gillar drömsekvenserna som så snyggt vävts in i storyn. Samtliga skådespelare är otroligt bra, men framförallt Leonardo DiCaprio sticker ut för vilket skådespeleri! Helt makalöst. Jag gillar honom och här gör han mig inte besviken, tvärtom. En Oscarsnominering hade varit given om nu filmen inte blivit framflyttad. Återstår att se om det håller till nästa års Oscar. Fast å andra sidan kanske det var tur i oturen att filmen hamnade utanför Oscars strålkastaren för hade han haft en chans mot Jeff Bridges? Tror faktiskt inte det om man ser det ur juryns synvinkel.

Spännande och intressant manus, underbart foto och scenografi, mycket bra skådespelarensemble, härlig musik och ett mycket bra jobb av Martin Scorsese. Jag var först en aning tveksam när jag hörde att Scorsese skulle stå för regin för i mina ögon var det längesen han lyckades leverera något riktigt bra. Döm om min förvåning när jag såg filmen och insåg att han fått in en riktig fullträff – underbart hantverk av herr Scorsese och välkommen tillbaka!

Jag har läst boken som jag tyckte var ok, filmen var faktiskt bättre. Kan lägga till att det var några år sedan jag läste boken vilket jag tror var till filmens fördel. Brukar inte vara så lyckat om man har boken färskt i minnet för det förlorar filmen oftast på.

Varför fick den inte fullpott kanske ni undrar? De stilistiska detaljerna är närapå perfekta och flirten med Hitchcock och film noir är underbar, men det är helhetsupplevelsen som ser till att det ”bara” blir en fyra i betyg. För själva handlingen är den som kunde ha putsats till ytterligare imo. Men absolut inget som drar ner hela filmen utan jag rekommenderar alla att sen den och njuta av en underbar film. Ni kommer inte att bli besvikna. Eller ok, har ni nyligen läst boken så kanske filmen inte är riktigt lika intressant…

Lyssna på det här:

Betyg: 3/5

Regi: Ruben Fleischer

Skådespelare: Woody Harrelson, Jesse Eisenberg, Emma Stone, Abiagil Breslin

År: 2009

Genre: Skräckkomedi

IMDB: http://www.imdb.com/title/tt1156398/

Sett: 20/3

Zombie-apokalypsen har tagit över världen och vi får följa några överlevare och deras sökande efter en fristad. Tonåringen Columbus, som stenhårt följer sina egna överlevnadsregler, möter Tallahassee, en skjutglad cowboy. Tillsammans ger de sig ut på vägarna och där stöter de på systrarna Wichita och Little Rock. Äventyret kan börja.

Antal produktionsdagar: 42.

Regissören säger att han blev inspirerad av en annan zombiekomedi nämligen Shaun of the Dead (riktigt bra film, se den!)

Tagline: ”This place is so dead”.

Först skriven som pilotavsnitt till en tv-serie, men sedan växte idén att göra en långfilm så manuset justerades för att passa i ett större format.

John Carpenter tackade nej till filmen.

Titeln var först Another Day in Zombieland, men filmbolaget var rädd att den skulle uppfattas som en uppföljare och ändrade till Zombieland kort och gott.

Columbus hade 32 regler för att överleva i zombieland, men bara 10 förekommer i filmen:

1. Cardio
2. Double Tap
3. Beware of Bathrooms
4. Seatbelts
7. Travel Light
17. Don’t/Do Be A Hero
18. Limber Up
22. When in Doubt, Know Your Way Out
31. Check the Backseats
32. Enjoy the Little Things

…

Gillar inledningen på filmen där en berättarröst tar oss in i handlingen på ett underhållande sätt. Roligt att få ta del av hans regler för att överleva. Sedan tar förtexterna vid och även där är det gjort på ett snyggt sätt där olika scenarion visas i slowmotion.

Jesse Eisenberg gör en strålande insats som den neurotiske tonåringen med sina egna regler och längtan efter en flickvän. Bra personkemi med Woody Harrelson som jag alltid tycker levererar. Härligt, galet tempo som tyvärr mattas av när systrarna introduceras. Inte den galna biten dock, men charmen i filmen svalnar betänkligt. Efter 60 minuter är jag mätt på filmen.

Betyg: 3/5

Originaltitel: 野良犬 (Nora Inu)

Engelsk titel: Stray Dogs

Regi: Akira Kurosawa

Skådespelare: Toshirô Mifune, Takashi Shimura, Keiko Awaji

År1949:

Genre: Thriller/Film noir

IMDB: http://www.imdb.com/title/tt0041699/

Sett: 19/3

Den färske kriminalassisten Murakami blir bestulen på sin  tjänstepistol, en Colt, i en buss. Upprörd och skamsen ger han sig ut på jakt efter den. Saken blir inte bättre av att vapnet är inblandat i ett mord. Det går inte bra för honom förrän han får hjälp av den äldre och mer erfarne kollegan, Sato. Historien tar plats under en värmebölja i Tokyo.

En film av Akira Kurosawa från 1949. A.k.a Stray Dogs som är den engelska titeln och Revolvern (eller alternativ titel Strykarhunden som passar bättre imo) som är den svenska.

Vapnet i filmen är en .25 caliber Colt model 1908 hammerless Vest Pocket Automatic Pistol för de som är intresserade. Mig säger det ingenting. Ja, förutom att det är en pistol

Kurosawa skrev manuset ihop med Ryûzô Kikushima.

Inledningen visar en flämtande hund vilket upprörde den amerikanska censuren som trodde hunden var skadad. Kurosawas batalj med censuren fick honom att kommentera att det här var enda gången han önskat att Japan inte hade förlorat WWII.

En remake av filmen gjordes 1973 av Azuma Morisaki och utspelades i Okinawa i stället för Tokyo.
…

Börjar med en försvunnen pistol och sakta nystas garnhärvan upp.
Vi får följa polisen Murakami, vars pistol blev stulen, och hans jakt på den skyldige. Hur hans samvete och moral plågar honom och tvingar honom att leta vidare. Berättad i ett ganska långsamt tempo och med vissa utdragna scener som den när han följer efter kvinnan han misstänker för att ha stulit vapnet.

Fotot är riktigt bra emellanåt med några snygga bildkompositioner, kameravinklar och närbilder som t ex den på pistolen i början.

Kanske ska nämna att det faktiskt är min första film av Kurosawa. Men, bättre sent än aldrig som man brukar säga. Eller ”Sent ska syndaren vakna”. Så därav min magra recension för jag behöver nog lite mera kött på benen för att lära känna denna populäre regissör och hans filmer för att kunna ge en ordentlig recension. Eller så var det så enkelt som att det var fel tidpunkt att se den. En sen torsdag kväll som jag såg den på SVT som hyllade Kurosawa  som skulle fyllt 100 år om han levat idag. (SVT visade fyra filmer av honom fyra torsdagar på raken. Tyvärr missade jag hälften :()

Parentes: Svenska titeln, Revolvern. Hur tänkte de där? Handlar ju faktiskt om en pistol och inte en revolver… Fnys. Någon har inte gjort sin hemläxa :p

Betyg: 4/5

Regi: Richard Curtis

Skådespelare: Philip Seymour Hoffman, Bill Nighy, Rhys Infans, Michael Hadley, Charlie Rowe

År: 2009

Genre: Komedi

IMDB: http://www.imdb.com/title/tt1131729/

Sett: 18/3

Efter att Carl relegerats från skolan skickar hans mor honom till sin gudfar Quentin för att få honom på rätt spår igen. Men Quentin är chef på piratradiostationen Radio Rock, som sänder från en båt mitt ute i Nordsjön och är befolkad av en eklektisk grupp av rock&roll-DJ:er.

Gänget leds av The Count, en stor och gapig amerikan som är kung över radiovågorna och lever för musiken. Han backas troget upp av sina medprogramledare Dave, ironisk, intelligent och grymt rolig; Simon, supertrevlig och ständigt på jakt efter sann kärlek; Midnight Mark, gåtfull, stilig och tystlåten; Wee Small Hours Bob, en natt-DJ vars intressen är folkmusik och droger; Thick Kevin, innehavare av den lägsta intelligensen mänskligheten någonsin sett; On-the-Hour John, nyhetsuppläsare samt Angus ”The Nut” Nutsford, troligen den mest irriterande mannen i Storbritannien.

Kenneth Branaghs karaktär Alistair Dormandy är en parodi på Tony Benn, UKs postmästare på den tiden.

Richard Curtis ville inte göra en film som baserade sig på en händelse utan har vävt ihop flera från den tiden då piratradion var stor i UK.

…

Underbar musik i filmen som på ett snyggt sätt används som stöd till storyn, men som även ökar tempot, glädjen och lekfullheten i filmen. Bra gjort av Richard Curtis som lyckas få ihop det med en salig blandning sköna karaktärer/skådespelare och en värme som genomsyrar hela filmen. Även parallell storyn med politikerna som vill sätta stopp för piratradion vävs in på ett smidigt sätt.

Många bra scener, men det finns två som jag speciellt fastnade för: först den där de sitter i soffan och doppar kakor i en kopp kaffe som de delar. Så söta de är. Andra scenen är den där den nyblivna bruden berättar för sin chockerade make anledningen till deras giftermål. Hon ger epitetet ’dum blondin’ ett ansikte.

Fotot är ok, likaså scenografin. Dock finns det filmer som får till det bättre, men Curtis har i vanlig ordning fokuserat mer på karaktärerna och storyn. Samtliga skådespelare gör en strålande insats.

En kärleksfull hyllning till musiken räcker som sammanfattning av filmen tror jag.

Åh, så många härliga låtar i filmen som jag bara var tvungen att leta upp i Spotify som t ex A Whiter Shade of Pale, Sunny Afternoon, The Letter, So Long Marianne etc.

Betyg: 3/5

Regi: Niels Arden Oplev

Skådespelare: Noomi Rapace, Mikael Nyqvist, Lena Endre, Peter Haber

År: 2009

Genre: Thriller

IMDB: http://www.imdb.com/title/tt1132620/

Sett: 17/3

Lisbeth Salander är en ung egensinnig tjej med ett mörkt förflutet. Hon är en enastående researcher och en av landets främsta hackers.
Den grävande journalisten Mikael Blomkvist har precis blivit dömd till fängelse för förtal när Henrik Vanger, tidigare en av landets främsta industriledare, vill ge honom ett annorlunda uppdrag.
Lisbeth och Mikaels vägar möts och tillsammans gräver de djupt i familjen Vangers förflutna där de möter en mörkare och blodigare historia än någon av dem kunnat ana.

Den första filmen i Stieg Larssons Millenium-trilogi. De andra är Flickan som lekte med elden och Luftslottet som sprängdes.

…

Jag ska erkänna att jag har en aning svårt för svenska filmer som jag generellt tycker har grått, platt foto och ett teatraliskt skådespeleri där rädslan för en scen utan dialog är extrem. Inte att förglömma bristen på variation på skådespelare… Ok, jag kanske är lite kritisk men erkänner att på senare år har det sakta börjat ta sig med svensk film och jag försöker bortse från mina fördomar och se några i alla fall.

Jag blev en aning överraskad när jag satte igång filmen och direkt kunde konstatera att här har man faktiskt lagt ner tid och kärlek på foto och scenografi. Härligt, har det äntligen skett något inom svensk film? Eller beror det på att regissören är dansk? Hm.  Ska påpeka med en gång att jag såg den på blu-ray och tyvärr var det inte bra. Bilden är alldeles för skarp och krispig där varje liten skavank i skådespelarens ansikte framhävs och i synnerhet pormaskarna som syns på ett onaturligt sätt.

Tillbaka till filmen: inget fel på handlingen dock tycker jag tempot och rytmen i filmen är lite för segt. Och alldeles för lång. 153 min… Michael Nyqvist spelar övertygande, Noomi Rapace gör även hon ett bra jobb, vilket jag inte tyckte först för jag tyckte hon var överdrivet kall och släppte inte in oss i karaktären. Men snart förstod jag att det var ju meningen. Precis så är ju hennes karaktär: en känslokall och stark kvinna som sakta börjar tina upp då hon träffar Blomqvist. Fruktansvärt stark våldtäktsscen där Noomi gjorde imponerande insats.

Filmen har visats på SVT uppdelade i två delar. Tyckte de såg ut att vara samma som filmen, kanske små saker som var tillagda. Trodde det skulle vara mer som fanns med i tv-versionerna.

Nej, jag har inte läst boken och har inga planer på att göra det heller.

Pst. De använder ju Mac så egentligen borde jag ge filmen full pott bara för det.

Betyg: 3/5

Regi: Shane Acker

Röster: Christopher Plummer, Martin Landau, John C. Reilly, Jennifer Connelly, Elijah Wood

År: 2009

Genre: Animerad

IMDB: http://www.imdb.com/title/tt0472033/

Sett: 15/3

Lilla trasdockan 9 vaknar upp i en värld med skräckinjagande monster och där människorna förlorat kriget mot maskinerna.

Regissören Shane Ackers gjorde först en kortfilm som blev nominerad som Bästa animerade kort film i Oscarsgalan (år? 2005?), som den dock ej vann, men ledde till att han fick chansen att vidareutveckla den till en långfilm.

Premiären sattes till 9 september 2009 (090909).

Klockan på Notre Dame har avsiktligt stannats på 09.09.

…

Jäkligt snyggt gjord och perfekt att se den på blu-ray med hemmabioanläggningen på max. Där detaljrikedomen verkligen kommer till sin rätt, en fantastisk grafik och animering och med ett ljud som är fylligt och klart. Härligt att se kreativiteten flöda med alla fantasifulla maskiner och attiraljer som t ex den gamla grammofonspelaren där de slänger på en LP-skiva med lite gammal skön musik. Med röster av bl a Christopher Plummer, Martin Landau, Elijah Wood och Jennifer Connelly.

Ganska enkel handling där 9 stöter på ett udda gäng och då de en efter en råkar ut för de elaka maskinerna bestämmer de sig för att kämpa emot. Lite smågullig så där, men med tanke på inramningen hade jag önskat lite mer tyngd i storyn. Denna del som sänkte betyget för min del för musiken och det tekniska var magnifikt.

Propagandafilmen för maskinerna är en klar liknelse med Nazi Tyskland. Forskaren nämner även att det var rikskanslern (Hitlers titel innan han utnämnde sig själv till Führer) som var den som ställde till det med maskinerna då han ej ville lyssna på forskarens varningar.

Mycket bra musik och det är tydligt att Danny Elfman har varit inblandad.

9 (kortfilmen)

Lika välgjord den här, men med bättre flyt i storyn.

4/5