Betyg: 4/5

Regi: James Cameron

Skådespelare: Sam Worthington, Sigourney Weaver, Zoe Saldana, Stephen Lang

År: 2009

Genre: Sci-fi/Fantasy

IMDB: http://www.imdb.com/title/tt0499549/

Sett: Bio 16/1

F.d marinkårssoldaten Jake Sully, som sitter i rullstol efter en olycka, anländer till planeten Pandora där människorna funnit ett dyrbart mineral, Unobtanium, och utvinner det för fullt. Pandora är även hem för Na’Vi, en humanoid ras som hindrar utvinningen då de är fientligt inställda mot människorna. Då människorna ej kan andas luften har en hybrid, avatar, utvecklats som är en korsning mellan Na’Vi och mänskligt DNA och styrs av den personen som DNAt kommer ifrån. Jakes uppgift blir att infiltrera Na’Vis och vinna deras förtroende för att officiellt övertala dem att flytta på sig och inofficiellt ge militären strategisk information inför en attack. Jake blir mer och mer involverad i Na’Vis och slits mellan lojaliteten mot dem kontra militären. Han tvingas välja sida i en strid som blir avgörande för Pandoras framtid.

James Cameron hade först tänkt göra filmen direkt efter Titanic 1997, men sköt fram det i väntan på att tekniken skulle utvecklas ytterligare. När han såg karaktären Gollum i LOTR 2002 blev han övertygad om att tekniken nått så pass långt att det passade hans vision av Avatar. Han är starkt engagerad i 3D-tekniken och tillsammans med andra tog han fram en ny, bärbar 3D-kamera som användes i denna film.

Filmen hade en budget på den hisnande summan 237 miljoner dollar vilket ger den en fjärde plats på listan över dyraste film. Avatar är även den första filmen som använder 20th Century Fox nya logotyp som togs fram av Blue Sky Studios, som låg bakom Ice Age.

Språket som Na’Vis talar är utvecklat av linguisten Paul R. Frommer som tog fram runt 1000 ord. Cameron ville ha ett språk som inte kan liknas vid något annat plus att det skulle vara enkelt för skådespelarna att leverera replikerna. Sen kan man ju undra varför det pratade engelska med afrikansk brytning…

Ett gediget visuellt hantverk med färgsprakande miljöer, fantasifullt växt- och djurliv och en CGI som gör en mållös. Kreativiteten och skaparglädjen har inga gränser och gör mig grymt imponerad. Blir det ingen Oscarsstatyett för visuella effekter så kommer jag att bli mycket förvånad. I mitt tycke finns ingen annan film, anno 2009, som kan mäta sig med denna i nämnda kategori. Helt makalöst!

Resten då? Som de flesta noterat så är det manuset som är den svaga länken. Inte för att det är dåligt, men det bjuder inte på några större överraskningar. Hela handlingen serveras rakt i knät på en utan att man behöver anstränga sig vilket påverkar helheten av filmen.

Budskapet, att människan skövlar skoninglöst i sin jakt på materiell vinning, går bokstavligt talat upp i rök i bombardemanget som tar vid.

Vi får en introduktion av Na’Vis kultur och levnadssätt, men kommer aldrig karaktärerna på djupet. Saknar även lite mer uppbyggnad av karaktären Sully. Karaktären som de fått till bäst är faktiskt överste Quaritch. En machoman som finner nöje i att få ge fienden stryk och njuter av det. Visar stolt upp sina ärr han fått i strid så att alla ska veta hur tuff och stark han är. En stereotyp, javisst, men jag tror inte tanken är att göra honom mer mångbottnad. Stephen Lang är bra i rollen.
Sam Worthington och Sigourney Weaver är riktigt bra. Den förstnämnda kommer att gå långt i sin karriär för han gjorde även en lysande insats i Terminator Salvation. Ska bli kul att följa hans fortsätta karriär. Gillar verkligen hur han får fram karaktärens glädje i att äntligen kunna använda sina ben då han har tagit sin avatars skepnad första gången. Lyckan av att kunna springa fort. Hur han borrar ner tårna i sanden. Trivia: James Camerons fötter som agerar stand-in. Och hans barnsliga glädje när han utforskar de annorlunda växterna i skogen. Sigourney var överlag bra, men gillar särskilt hur hon lyckades få in lite humor i sin roll. Skrattade gott åt hennes kommentar då hon allvarligt skadad bärs på bår genom djungeln och ser den makalösa växtfloran: ”Jag måste komma ihåg att ta prover”.  Forskare till sista andetaget!

Något jag reagerade starkt emot var hur de framställde Neytiri: först gav de intrycket av en stark och självständig kvinna, med en far som är ledare och en mor som är klanens schaman, men så snart hon upptäcker kärleken så mattas de egenskaperna av och hon blir mannens kvinna. T ex när de ska ut och rida i strid så hoppar hon upp bakom sin man på hans drake, men hallå? hon har ju sin egen! Suck.

Ser fram emot att se filmen i 3D för jag anar att den kommer att komma till sin rätt där: syntes tydligt att filmen är gjord för det genom kameravinklarna och fokus som fanns på vissa detaljer.

Betyg: 2/5

Regi: McG

Skådespelare: Christian Bale, Sam Worthington, Anton Yelchin

År: 2009

Genre: Sci-fi

IMDB: http://www.imdb.com/title/tt0438488/

Sett: Blu-ray 10/1

Året är 2018, John Connor är ledaren för de mänskliga motståndarna till Skynet och dess Terminators. En dag anländer Marcus Wright, en man som endast minns att han är dömd till döden. Frågan är om han är sänd från framtiden eller räddad från det förflutna. En fråga som leder John Connor närmare Skynets organisation och planen att utrota människan.

Filmens tagline var först The Future Begins, men ändrades till The End Begins då Star Trek hann före med att använda det förstnämnda.

Alla kan vi nog vara överens om att manuset är uselt. Flera kockar har visst varit inblandade i manuset och gjort ändringar in i det sista och det märks. Läste t ex att Christian Bale först blev erbjuden rollen som Marcus Wright, men han ville hellre spela John Connor vilket ledde till att manuset fick justeras för att den rollen skulle bli större. Från början var tanken att John Connor skulle dyka upp först senare i filmen och fokus skulle ligga på Marcus och Kyle.

Karaktären John Connor får jag ingen kontakt med alls med tanke på vad han ska representera. Jag blev mycket förvånad då Christian Bale är en favorit skådespelare för mig som jag tycker brukar leverera till 100% och här gör han en väldigt intetsägande prestation.

Däremot blev jag positivt överraskad över Sam Worthington som jag tyckte var klart bäst här i filmen. Ska bli intressant att följa hans fortsatta karriär. Även karaktären Marcus var den mest intressanta och det är synd att de tonade ner den rollen till fördel för Bales Connor. Tyckte om hans omtanke om andra och sen, när han förstod vad han var, fortfarande fick behålla sin mänskliga sida av manusförfattarna (ah, något positivt att säga om dem).

Moon Bloodgoods (intressant namn karaktär Blair var lovande till en början som en tuff tjej som reder sig själv, men tyvärr så tonades hennes roll ner och försvann lite i bruset. Bryce Dallas Howard spelade rollen som Kate Connor, Johns käresta, men levererade inte mer än stora ögon. That´s it. Michael Ironside spelade general, men både rollen och gestaltningen lämnade inga större avtryck till eftervärlden.

Alla robotar då? Ja visst, inget att anmärka på det tekniska i filmen där specialeffekterna var välgjorda och annat kan man väl inte förvänta sig då Stan Winston hade ett finger med i spelet. Tyvärr så var det här sista filmen han jobbade med då han avled det året. Vilket leder till frågan om det kommer innebära att den kära Oscarsjuryn kanske vill hylla den gamle mästaren med en liten statyett för Bästa visuella effekter? Kanske det. ”Orm-robotarna” (minns inte vad de kallades) fick mig direkt att tänka på vissa figurer som florerar i The Matrix…

Väldigt mycket skjutande och åkande i filmen, men till skillnad mot Transformers: Revenge of the Fallen, lyckas de hålla ihop bitarna här utan att det blev rörigt och man riskerade att bli åksjuk. Dock kan det tänkas ha påverkat filmmusiken, som Danny Elfman stod för, då den försvann någonstans bland explosionerna. Foto och ljussättning mycket bra.

Bonus var ju vårt möte med en gammal bekant som dök upp mot slutet

Jaha, när väntas 5:an komma?

Betyg: 2/5

Regi: Sebastian Gutierrez

Skådespelare: Lucy Liu, Robert Forster, Michael Chiklis

År: 2007

Genre: Skräck

IMDB: http://www.imdb.com/title/tt0389328/

Sett: DVD (klippta versionen) 10/1

Sadie vaknar upp, det är mörkt och hon är inspärrad. Paniskt kämpar hon sig fri och upptäcker att hon befinner sig i kylrummet på ett bårhus. Hon är inte död, men inte heller levande. Den morbida, underjordiska kult som hon har avslöjat i en serie undersökande artiklar har fått tag i henne. Men ännu återstår en sista, drastisk möjlighet för henne att hitta den som ligger bakom allt. Om hon bara kan stilla sin törst efter blod först…

I öppningsscenen ser vi en iskall Sadie som lurar en intet ont anande man i en fälla. Vad ville mannen egentligen med den unga tjejen? Svaret får vi senare…

Lovande början, särskilt med scenen där Tricia följer med sin väninna till ett ”feeding party” (här kanske man borde anat oråd…) där spänningen byggs upp på ett rysligt bra sätt. Tyvärr så släpper de det konceptet i resten av filmen vilket är en miss. Spänningen är borta och det blir mest en film med alldeles för mycket dialog som förtar spänningen och Sadies jakt på hämnd som är ren action som bara rullar på. Ett exempel på där det blir för mycket dialog istället för en uppbyggnad av spänningen är scenen med Bishop och tjejen vid poolen.

Det som är bra gjort med manuset är hur de visar hur Sadie fortfarande har kvar sin mänsklighet, hur hon kämpar emot det hon blivit och vägrar acceptera det. Lite annorlunda approuch överlag på vampyrtemat. Lucy Liu får godkänt i rollen som Sadie.

Michael Chiklis gör en blek insats som polisen som blir inblandad då Tricia är hans dotter och han vill naturligtvis hitta den skyldige. Sedan var karaktären för den delen inte så väl skriven. Scenen mot slutet mellan Sadie och honom var alldeles för utdragen och jag satt bara och tänkte ”men kom igen nu, få det gjort någongång!”.

Inget att klaga på makeup och specialeffekterna som var väl gjorda.

Minus för slutet som var fruktansvärt dåligt: fokus på bårluckan som varade alldeles för länge för vad tror ni händer? Upplägg för en Rise II kanske?

Betyg: 1/5

Regi: Hyung-rae Shim

Skådespelare: Jason Behr, Amanda Brooks, Robert Forster

År: 2007

Genre: Fantasy

IMDB: http://www.imdb.com/title/tt0372873/

Sett: Blu-ray 9/1

En uråldrig ondska har vaknat till liv. En glömd legend har blivit verklighet. Än en gång står världen inför krig – men denna gång verkar fienden övermäktig. Vår värld är deras slagfält – kriget om mänskligheten har börjat.

En produktion som tog hela åtta år att färdigställa och den första koreanska filmen på nära 30 år som gick upp på biograferna i USA.

Filmen då? Synopsen låter ju väldigt pampig och lockande, men filmen lever inte riktigt upp till det. Märks tydligt att budgeten var begränsad då specialeffekterna såg ut som…specialeffekter.  Känslan blir mer ett datorspel och inte en film vilket den förlorar stort på. Vill jag spela ett spel så sätter då inte jag igång en vanlig spelfilm :p

Handlingen då? Här har gjorts ett försök att förena koreansk saga med amerikansk vardag vilket misslyckas totalt. Tydligt att filmmakarna sneglat åt både Lord of the Rings och Star Wars istället för att hitta sin egen stil. Den förstnämnda märks tydligt då de försöker få till samma sagokänsla med historien, miljöerna, detaljerna (reagerade särskilt på en sak som starkt påminde om närbild på ringen i LOTR). En blek kopia av Star Wars med monster armén som strider mot amerikanska armén. Dock återfinns behållningen i denna film här: monstren med kanonerna har de faktiskt lyckats få till ganska bra, vilket räddar filmen från att vara en total flopp.

Manuset och regin är rörig och det är svårt ibland att hänga med i berättandet och handlingen. Mediokra skådespelare som stelt och oengagerat levererar sina repliker och ’minspel’ gör inte saken bättre. Framförallt Jason Behr (Ethan) och Amanda Brooks (Sarah) som tydligt är oerfarna och ej klarar av att inneha huvudrollerna med allt vad det innebär. På tal om Sarah, hur i jösse namn kunde de placera en så pass viktig sak i någon som inte ens visar en tillstymmelse till att kunna försvara sig själv??

Där de helt släpper manuset och går över till att satsa allt krut på cgi:n är efter scenen med byggnaden där Buraki jagat upp Ethan och Sarah på taket. Nu är det bara lek med tekniken som gäller och att panga på för allt vad de orkar. Gäsp.

Uppenbart slarv är kamerans närbild på den unga Ethans ögon som är blå, och sedan övergår till den vuxna Ethans ögon som är – gröna! Sånt slarv tycker vi INTE om.

Jag har iallafall en favoritscen som gav mig ett gott skratt: draken med renhorn! Ha ha ha, ser så roligt ut! Vet inte riktigt om det är tanken?

Bäst med filmen? När eftertexterna började rulla, ärligt talat.

Sämst? Manus, regi, ljussättning, kameraarbete som i vissa scener ej riktigt hängde med, några klippningar som blev lite för hastiga, skådespelarna och cgi:n som hörde hemma i spelvärlden och inte i en spelfilm.

. Info hämtad från discshop.se! Leverans nästa dag om du beställer före 16.00

We Were Warned

Betyg: 3/5

Regi: Roland Emmerich

Skådespelare: John Cusack, Amanda Peet, Thandie Newton, Oliver Platt

År: 2009

Genre: Sci-fi/Action/Äventyr

IMDB: http://www.imdb.com/title/tt1190080/

Sett: Bio 28/11

Mayaindianerna förutspådde för hundratals år sedan att jorden ska drabbas av stora naturkatastrofer och slutligen gå under år 2012. När de gamla sägnerna blir verklighet och människorna står inför världens ände kämpar Jackson Curtis inte bara för att rädda sin familj, utan hela mänskligheten. Det blir en omöjlig kamp mot klockan och hopplösa odds. Men Jackson vägrar ge upp trots att allt hopp verkar vara ute.

Titeln refererar till Maya-folkets kalender som enligt vissa kulturer och religioner tar slut 2012 och innebär slutet för världen. Dock finns inget dokumenterat att Maya-folket själva var av den åsikten.

Huvudpersonens namn, Jackson Curtis, kommer från Emmerichs favorit 10 Cent vars riktiga namn är Curtis Jackson. Om någon tycker att lilla Wisconsin förekommer frekvent i filmen så har det sin förklaring då dess exekutiva producent, tillika Emmerichs vän, Michael Wimer kommer därifrån.

”We Were Warned”, filmens tagline, allt som behövdes för att trigga igång mig som har en morbid förkärlek för apokalyptiska filmer.

Filmen börjar med att några forskare i Indien upptäcker att eruptioner från solen påverkar temperaturen i jordens kärna. En hemlig plan sätts i verket för att säkerställa mänsklighetens överlevnad, vilket endast kommer att gynna de som har en viktig position i samhället plus de som har pengar att betala… Fruktansvärt då det är ett scenario som inte känns helt främmande.

Jackson försover sig precis den morgonen då han ska ta med barnen till Yellowstones nationalpark för lite kvalitetstid. Naturligvis är han skild och det av den anledningen att frugan tyckte han ägnade familjen alldeles för lite tid då han ägnade sig åt sitt författande. Som för övrigt resulterade i den utgivna boken ”Farewell Atlantis” (vilket även användes som arbetsnamn för filmen). Har vi för övrigt stött på den handligen förut? Med familjen alltså?

Väl i nationalparken upptäcker de att ’deras’ campingplats blivit avspärrat av militären och en liten sjö som fanns där förut är borta. Efter det här börjar det hända saker: jordskalv skakar Kalifornien, inget ovanligt men vänta bara…

Här kommer filmens styrka: fantastiska specialeffekter som visar katastrofen som drabbar Kalifornien där jordskalven växer i styrka och ödelägger område efter område. Jacksons flykt genom staden i limousinen med familjen kantas av katastrof efter katastrof. Skyskrapor raseras, broar rasar samman, vägar försvinner. Helt makalöst gjort i ett snabbt tempo. Riktigt snyggt gjort och detta som gör att filmen faktiskt får betyget 3 av undertecknad. För vad gäller övrig handling så…eh.

Men det är inte bara Kalifornien som drabbas utan vi får se ödeläggelsen av Washington också. Den senare har en otroligt snygg scen med hangarfartyget som sveper in från havet över staden. Wow, så mäktigt. Det brukar vara svårt att få till vatten i CGI så att det ser verkligt ut, men här har de lyckats fantastisk bra.

Det är en global katastrof, men övriga världen lyser med sin frånvaro vilket blir ett minus här. Stor miss att de struntade i att visa vad som händer i övriga världen för det hade bara förhöjt känslan av världens undergång. Ok, vi fick en snabb glimt av vad som hände i t ex Himalaya, men blinkar man så missar man nästan det..  Nåja, vad ska man begära då det är en amerikansk film och vi vet ju vad de anser om sitt eget land…Ps. Håll öronen öppna efter en replik som dyker upp och handlar om just det landet – surprise! Not.

Jag vet precis när filmen började sin djupdykning: scenen när de sitter i ryssens flygplan och personerna börjar samtala sinsemellan för att bygga upp persongalleriet. Svagheten, som i så många andra actionfilmer, är handlingen vid sidan om all action. När krutet lagt sig finns inte så mycket energi kvar (eller vilja) att ägna tid åt övrig handling vilket blir uppenbart här. En handling som vi sett förut, bleka skådespelare och karaktärer som är stereotypa.

Summa summarum: Specialeffekterna får full poäng av mig, men då det för övrigt är så uselt (manus, regi, skådespelare, karaktärer) så drar det ner betyget för själva filmen till en 3:a. Kan inte poängtera nog att det är endast CGI:n som står för betyget!

Betyg: 3/5

Regi: Scott Derrickson

Skådespelare: Laura Linney, Tom Wilkinson, Jennifer Carpenter

År: 2005

Genre: Skräck

IMDB: http://www.imdb.com/title/tt0404032/

Sett: DVD 29/10

Filmen bygger på en sann historia och den kommer att ställa alla dina föreställningar och till slut även din tro, inför många prövningar. Emily Rose (Jennifer Carpenter, White Chicks) var en vanlig tonårstjej som utsattes för skrämmande, demoniska krafter som kom att sätta skräck i en hel stad och plåga hennes själ.

Men var hon, som många trodde, besatt? I ett försök att rentvå prästen som utförde exorcismen på Emily, upptäcker en skeptisk advokat (Linney) att kraftfulla, andliga väsen faktiskt existerar. Denna skrämmande film utvecklar sig till en återkommande mardröm, utan slut…

Baserad på den sanna historien om Anneliese Michel, en ung tyska som led av ungefär samma öde som den fiktiva Emily Rose, på 70-talet. Michels föräldrar och två präster som utförde exorcismen åtalades och fälldes sedan för dråp. Vissa händelser i filmen har justerats/ändrats enkom för passa filmformatet.

Det stora problemet med filmen för mig, är att den är verklighetsbaserad. Brukar inte ha problem med det, men här handlar det om något så kontroversiellt som att vara besatt av djävulen och då kommer man ju inte ifrån frågeställningen: är det möjligt? Denna fråga följer mig genom hela filmen vilket förtar själva känslan för handlingen och jag vet inte om jag ska behandla den som en film eller som en dokumentär.

Filmen är välgjord med mycket bra skådespel av framförallt Laura Linney, som den tuffa advokaten vars tro börjar vackla när hon tar sig an fallet och märkliga saker börjar inträffa, och Jennifer Carpenter i rollen som Emily Rose. Den senare har jag endast sett i tv-serien Dexter där jag inte alls gillade henne så jag var faktiskt lite skeptisk till henne i början. Blev dock positivt överraskad av hennes prestation i denna film som var riktigt bra.

Fokus ligger på rättegången och vi får se glimtar av Emilys upplevelser, främst genom prästens ögon. Något som förtar ’skräckupplevelsen’ är det abrupta klippen tillbaka till den sterila rättegångssalen, precis när jag börjar känna nackhåren resa sig. Inte alla gånger det sker, men tillräckligt ofta för att jag ska bli frustrerad.

Som jag skrev inledningsvis, denna film hade gett mig så mycket mer om den inte hade varit baserad på en verklig händelse. Då hade jag lugnt(?)  kunnat luta mig tillbaka i soffan och njutit av en riktigt bra film.