The Boat That Rocked

theboatthatrocked

Betyg: 4/5

Regi: Richard Curtis

Skådespelare: Philip Seymour Hoffman, Bill Nighy, Rhys Infans, Michael Hadley, Charlie Rowe

År: 2009

Genre: Komedi

IMDB: http://www.imdb.com/title/tt1131729/

Sett: 18/3

Efter att Carl relegerats från skolan skickar hans mor honom till sin gudfar Quentin för att få honom på rätt spår igen. Men Quentin är chef på piratradiostationen Radio Rock, som sänder från en båt mitt ute i Nordsjön och är befolkad av en eklektisk grupp av rock&roll-DJ:er.

Gänget leds av The Count, en stor och gapig amerikan som är kung över radiovågorna och lever för musiken. Han backas troget upp av sina medprogramledare Dave, ironisk, intelligent och grymt rolig; Simon, supertrevlig och ständigt på jakt efter sann kärlek; Midnight Mark, gåtfull, stilig och tystlåten; Wee Small Hours Bob, en natt-DJ vars intressen är folkmusik och droger; Thick Kevin, innehavare av den lägsta intelligensen mänskligheten någonsin sett; On-the-Hour John, nyhetsuppläsare samt Angus ”The Nut” Nutsford, troligen den mest irriterande mannen i Storbritannien.

Kenneth Branaghs karaktär Alistair Dormandy är en parodi på Tony Benn, UKs postmästare på den tiden.

Richard Curtis ville inte göra en film som baserade sig på en händelse utan har vävt ihop flera från den tiden då piratradion var stor i UK.

Underbar musik i filmen som på ett snyggt sätt används som stöd till storyn, men som även ökar tempot, glädjen och lekfullheten i filmen. Bra gjort av Richard Curtis som lyckas få ihop det med en salig blandning sköna karaktärer/skådespelare och en värme som genomsyrar hela filmen. Även parallell storyn med politikerna som vill sätta stopp för piratradion vävs in på ett smidigt sätt.

Många bra scener, men det finns två som jag speciellt fastnade för: först den där de sitter i soffan och doppar kakor i en kopp kaffe som de delar. Så söta de är. Andra scenen är den där den nyblivna bruden berättar för sin chockerade make anledningen till deras giftermål. Hon ger epitetet ’dum blondin’ ett ansikte.

Fotot är ok, likaså scenografin. Dock finns det filmer som får till det bättre, men Curtis har i vanlig ordning fokuserat mer på karaktärerna och storyn. Samtliga skådespelare gör en strålande insats.

En kärleksfull hyllning till musiken räcker som sammanfattning av filmen tror jag.

Åh, så många härliga låtar i filmen som jag bara var tvungen att leta upp i Spotify som t ex A Whiter Shade of Pale, Sunny Afternoon, The Letter, So Long Marianne etc.

Män som hatar kvinnor

man.som.hatar.kvinnor

Betyg: 3/5

Regi: Niels Arden Oplev

Skådespelare: Noomi Rapace, Mikael Nyqvist, Lena Endre, Peter Haber

År: 2009

Genre: Thriller

IMDB: http://www.imdb.com/title/tt1132620/

Sett: 17/3

Lisbeth Salander är en ung egensinnig tjej med ett mörkt förflutet. Hon är en enastående researcher och en av landets främsta hackers.
Den grävande journalisten Mikael Blomkvist har precis blivit dömd till fängelse för förtal när Henrik Vanger, tidigare en av landets främsta industriledare, vill ge honom ett annorlunda uppdrag.

Lisbeth och Mikaels vägar möts och tillsammans gräver de djupt i familjen Vangers förflutna där de möter en mörkare och blodigare historia än någon av dem kunnat ana.

Den första filmen i Stieg Larssons Millenium-trilogi. De andra är Flickan som lekte med elden och Luftslottet som sprängdes.

Jag ska erkänna att jag har en aning svårt för svenska filmer som jag generellt tycker har grått, platt foto och ett teatraliskt skådespeleri där rädslan för en scen utan dialog är extrem. Inte att förglömma bristen på variation på skådespelare… Ok, jag kanske är lite kritisk men erkänner att på senare år har det sakta börjat ta sig med svensk film och jag försöker bortse från mina fördomar och se några i alla fall.

Jag blev en aning överraskad när jag satte igång filmen och direkt kunde konstatera att här har man faktiskt lagt ner tid och kärlek på foto och scenografi. Härligt, har det äntligen skett något inom svensk film? Eller beror det på att regissören är dansk? Hm.  Ska påpeka med en gång att jag såg den på blu-ray och tyvärr var det inte bra. Bilden är alldeles för skarp och krispig där varje liten skavank i skådespelarens ansikte framhävs och i synnerhet pormaskarna som syns på ett onaturligt sätt.

Tillbaka till filmen: inget fel på handlingen dock tycker jag tempot och rytmen i filmen är lite för segt. Och alldeles för lång. 153 min… Michael Nyqvist spelar övertygande, Noomi Rapace gör även hon ett bra jobb, vilket jag inte tyckte först för jag tyckte hon var överdrivet kall och släppte inte in oss i karaktären. Men snart förstod jag att det var ju meningen. Precis så är ju hennes karaktär: en känslokall och stark kvinna som sakta börjar tina upp då hon träffar Blomqvist. Fruktansvärt stark våldtäktsscen där Noomi gjorde imponerande insats.

Filmen har visats på SVT uppdelade i två delar. Tyckte de såg ut att vara samma som filmen, kanske små saker som var tillagda. Trodde det skulle vara mer som fanns med i tv-versionerna.

Nej, jag har inte läst boken och har inga planer på att göra det heller.

Pst. De använder ju Mac så egentligen borde jag ge filmen full pott bara för det.

9

9

Betyg: 3/5

Regi: Shane Acker

Röster: Christopher Plummer, Martin Landau, John C. Reilly, Jennifer Connelly, Elijah Wood

År: 2009

Genre: Animerad

IMDB: http://www.imdb.com/title/tt0472033/

Sett: 15/3

Lilla trasdockan 9 vaknar upp i en värld med skräckinjagande monster och där människorna förlorat kriget mot maskinerna.

Regissören Shane Ackers gjorde först en kortfilm som blev nominerad som Bästa animerade kort film i Oscarsgalan (år? 2005?), som den dock ej vann, men ledde till att han fick chansen att vidareutveckla den till en långfilm.

Premiären sattes till 9 september 2009 (090909).

Klockan på Notre Dame har avsiktligt stannats på 09.09.

Jäkligt snyggt gjord och perfekt att se den på blu-ray med hemmabioanläggningen på max. Där detaljrikedomen verkligen kommer till sin rätt, en fantastisk grafik och animering och med ett ljud som är fylligt och klart. Härligt att se kreativiteten flöda med alla fantasifulla maskiner och attiraljer som t ex den gamla grammofonspelaren där de slänger på en LP-skiva med lite gammal skön musik. Med röster av bl a Christopher Plummer, Martin Landau, Elijah Wood och Jennifer Connelly.

Ganska enkel handling där 9 stöter på ett udda gäng och då de en efter en råkar ut för de elaka maskinerna bestämmer de sig för att kämpa emot. Lite smågullig så där, men med tanke på inramningen hade jag önskat lite mer tyngd i storyn. Denna del som sänkte betyget för min del för musiken och det tekniska var magnifikt.

Propagandafilmen för maskinerna är en klar liknelse med Nazi Tyskland. Forskaren nämner även att det var rikskanslern (Hitlers titel innan han utnämnde sig själv till Führer) som var den som ställde till det med maskinerna då han ej ville lyssna på forskarens varningar.

Mycket bra musik och det är tydligt att Danny Elfman har varit inblandad.


9 (kortfilmen)

Lika välgjord den här, men med bättre flyt i storyn.

4/5

My Name Is Bruce

my-name-is-bruce

Betyg: 3/5

Regi: Bruce Campbell

Skådespelare: Bruce Campbell, Grace Thorsen, Taylor Sharpe, Ted Raimi

År: 2007

Genre: Komedi/Skräck

IMDB: http://www.imdb.com/title/tt0489235/

Sett: 14/3

Några ungdomar väcker en demon, Guan-Di, till liv på en kyrkogård i den lilla staden Gold Lick. Demonen är den kinesiska krigets Gud och beskyddare av de döda. Hans uppgift blir att göra upp med dem som begått överträdelse mot graven, inklusive alla släktingar till den skyldige. Detta innebär att det gäller hela Gold Lick… Jeff, som är den enda överlevande efter mötet med Guan-Di på kyrkogården,  beslutar sig för att kidnappa sin idol Bruce Campbell, en b-filmshjälte, som får det ädla uppdraget att rädda staden från demonen.

Charmigt och underhållande om B-filmsskådespelaren Bruce Campbell spelad av… Bruce Campbell. Gillar verkligen ironin och självdistansen som denna man har. Tyvärr har jag inte sett så många av hans filmer så jag kan tänka mig att många skämt och gliringar går mig förbi. Men trots det så fungerar det alldeles utmärkt för en b-film känner man alltid igen när man ser en! Och jag fullkomligt älskar hur de gjort den med glimten i ögat.

En story där Bruce får rycka in och hjälpa staden Golden Lick som har problem med demonen som har ihjäl befolkningen. Så roligt att se hur självsäkert han beter sig då han tror att det är en födelsedagspresent från hans manager, spelad av Ted Raimi. Och förändringen som sker då han inser att det är ingen man i gummidräkt som han ska besegra… haha.

Filmen bjöd på många goda skratt och fniss, som t ex den här repliken levererad av the man himself: ”Next time you leash a demon, please call that Buffy chick”.

Fin bonus är country gubbarna som sjunger ”Guandi is his name”. En skön liten trudelutt som verkligen fastnar.

Outlander

Outlander

Betyg: 2/5

Regi: Howard McCain

Skådespelare: James Caviezel,  Sophia Myles, Jack Huston, John Hurt

År: 2008

Genre: Äventyr

IMDB: http://www.imdb.com/title/tt0462465/

Sett: 13/3

Kainan, en man från en annan värld kraschlandar på jorden med sin märkliga farkost, mitt under vikingatiden. Men han kommer inte ensam. En fruktansvärd varelse vid namn Moorwen kommer honom tätt i spåren och förintar allt i sin väg i jakt på rymdfararen. Kainan lyckas till slut liera sig med vikingarna och avancerad teknologi möter nu järnålderns primitiva teknik i kampen mot monstret.

Det här är den första filmen där fornnordiska talas. McCain använde en isländsk professor som hjälpte till att översätta dialogen och lärde skådespelarna att tala det gamla språket.

Karl Urban skulle spelat Kainan, men då produktionen försenades gick han över till en annan vikingafilm, Pathfinder (2007).

Språket som talas av Kainan och datorn i början av filmen är i själva verket isländska som det talades på 1300-talet. Här följer deras dialog:

Kainan frågar: ”Staður” (=Plats). Datorn svarar: ”Stadhur: Noreg, taeknistig: Jarnold” vilket betyder ”Plats: Norge, Teknologi: Järnåldern”.

Kainan frågar: ”Leita skips” (Sök skepp). Datorn svarar: ”Leita….engin skip fundust”vilket betyder ”Söker – inga skepp funna”.

Kainan säger: ”Senda merki” (vilket egentligen betyder ”skicka signal” men översätts som  ”språk”). Datorn svarar: ”saeki talmal: norrænu” vilket betyder ”Laddar dialekt: Fornnordiska”.

När Kainan har begravt sin vän säger han: ”Far vel, herra” där undertexten säger ”Sov gott, herrn” men korrekt vore ”Farväl, herrn”.

Smått underhållande film om utomjordingen som landar på Jorden, men snabbt hittar sin plats bland folket och blir den som styr och ställer då de tillsammans ska få fast monstret som gäckar dem. Och naturligtvis finns en tjej med i bilden…

Skådespelarna? James Caviezel tycker jag känns en aning stel och blek.  Sophia Myles är ok, men jag saknar glöden mellan dem. Fast å andra sidan så är det här ingen film som kräver någon större insats av skådespelarna… Men jag kan inte låta bli att fråga vad John Hurt har att göra i den här filmen? Är han i så desperat behov av pengar eller börjar omdömet spela honom spratt?

Mest fascinerande var jag av hur många monster som fick plats i hans rymdskepp för det var ju ett gäng som härjade på planeten… Ha ha.

Jag kan hålla med många som ser en liknelse mellan filmen och framförallt Predator, Alien och Apornas planet. Beowulf har även nämnts, men den har jag ej sett så det lämnar jag osagt. Nåja, det här är en film som inte kräver någon större hjärnverksamhet och är perfekt när man vill ha underhållning för stunden när man ligger i soffan och slöar.

Logorama

Logorama

Betyg: 5/5

Regi: François Alaux, Hervé de Crécy

Röster: Bob Stephenson, Sherman Augustus, Aja Evans m.fl

År: 2009

Genre: Animerad kortfilm

IMDB: http://www.imdb.com/title/tt1563725/

Sett: 12/3?

Konsumtionskritik för iPodgenerationen. Två hårdkokta Michelinsnutar jagar Ronald McDonald i vansinnesfärd som tar oss genom ett pastellfärgat popkollage, dekorerat med produktplaceringar – som om Michael Bay skulle utmana Disney under en syratripp.

Vann en Oscar 2010 för Bästa animerad kortfilm. 16 minuter lång.

Skapad av den franska animationsgruppen H5 som består av François Alaux, Hervé de Crécy och Ludovic Houplain.

Åtminstone 2000 (!) logotyper användes enligt Hervé de Crécy.  Anledningen till att de valde Ronald McDonald som skurken är för att det är ju ganska vanligt att clowner är bad guys i filmens värld: bankrånare och se bara på Jokern i Batman.

Sanslöst snyggt gjord kortfilm där de på ett smidigt och naturligt sätt vävt in ett gäng kända loggor. Helt otroligt att de fått igenom (eller att ingen protesterat) mot användningen av alla logotyperna och i synnerhet Ronald McDonalds barnfigur som här utmålas som skurk. :O

Rekommenderar den varmt! Se den på Vimeo.