Regi: Alexandre Aja

Skådespelare: Elisabeth Shue, Richard Dreyfuss, Ving Rhames, Jerry O’Connell, Christopher Lloyd, Eli Roth, Steven R. McQueen, Kelly Brook, Dina Meyer

År: 2010

Genre: Skräck

Sett: Canal+ 18/9 2011

Längd: 85 min.

Betyg: 2/5

IMDb

Synopsis

En spricka i havsbotten öppnar portarna till en förhistorisk värld. Men om människan kan ta sig in, kan andra ta sig ut? Gigantiska pirayor som inte smakat människokött på två miljoner år, jagar i flock och har en omättlig aptit, sätter kurs mot Lake Victorias strand där tusentals badande ungdomar på skollov just dragit igång ett megaparty.

Trivia

Nyinspelning av filmen med samma namn från 1978.

Filmen spelades in i 2D, men konverterades till 3D. Till skillnad mot många andra filmer så var den planerad att konverteras till 3D från början.

Mitt omdöme

En film som jag hört talas om, men som inte hamnade på min topplista över filmer att se så att säga… Läste en recension (innan jag sett filmen vilket hör till ovanligheterna) av Janne på Discshop som roade mig och som väckte min nyfikenhet för filmen. Och när så väl filmen dök upp i tv-rutan när jag satt och slözappade på natten så tänkte jag att Why not? Lika bra att se den med egna ögon.

Jag kan bara hålla med om det Janne skriver: helt galet mycket blod och kroppsdelar som viner förbi och fokus från berättelsen (den magra som finns där i bakgrunden och puttrar på som en hackig båtmotor som går på bensinångorna) drunkar i allt blod. Men inget som direkt förvånar mig för detta har vi ju sett ett otal gånger i liknande filmer. Skillnaden är dock att i denna film tippar det raskt över till att bli en komedi och allvaret lyser med sin frånvaro. Jag sitter mest och förundras över 1. skådespelarensamblen som ställt upp 2. hur nästa person ska möta sitt öde: bli uppäten? bli av med en kroppsdel? 3. alla miljoner som pumpats in i filmen. Jag har noll sympati eller känsla för någon av karaktärerna vilket är ett bottennapp för filmen.

Det är uppenbart att allt krut lagt på specialeffekterna för det fullkomligt frossas i olika sätt att visa upp lemlästade människor så de slår knut på sig själva. Blir för mycket helt enkelt. Men trots allt kan jag inte låta bli att ge filmen en tvåa (en svag sådan) för lite road blir jag ändå av den. Men knappast på sådant sätt som Aja hade tänkt sig tror jag…

Nåja, nu har jag sett den. Bara att invänta Piranha 3DD som väntas ha premiär vintern 2011…

Regi: Geoff Murphy

Skådespelare: Bruno Lawrence, Alison Routledge, Peter Smith, Anzac Wallace, Norman Fletcher

År: 1985

Genre: Sci-fi

Sett: DVD 17/9 2011

Längd: 91 min.

Betyg: 3/5

IMDb

Synopsis

Klockan 06.12 på morgonen vaknar forskaren Zac Hobson för att befinna sig i sin värsta mardröm: han är den enda personen kvar på jorden. Hem, vägar och hela städer är totalt öde på såväl människor som djur, tomma flygplan har fallit från himlen och ur radioapparaterna ljuder bara ett evigt brus.

Trivia

Svensk titel: ”Den tysta jorden”.

Bruno Lawrence dog endast 45 år gammal av lungcancer och har blivit en kultikon i hemlandet, Nya Zeeland.

Filmen är faktiskt baserad på en upplevelse en amerikansk turist hade i Nya Zeeland på 70-talet. Befolkningen passade på att ta sovmorgon på helgerna och då turisten anlände till centrala Auckland en söndagsmorgon upplevde han staden som helt övergiven. Han sa senare att han kändes sig som den siste mannen på jorden.

Filmen har hyllats genom åren och uppnått kultstatus bland filmälskarna.

Mitt omdöme

En film som hyllas av de flesta var jag ju självklart tvungen att införskaffa och nu har  jag äntligen tagit mig tid att se den.

Den första delen med Zac som vaknar upp till en värld där han är den enda överlevande människan är fantastiskt genomförd och med ett magnifikt skådespel av Bruno Lawrence. Mycket tack vare honom så lever jag mig in i Zacs värld och känslan av hur verkligheten tränger sig på och hur ens psyke sakta rämnar. Här förstår jag hyllningarna till filmen.

Men sedan händer det lite mer saker som jag inte ska gå in på om du som läser det här inte sett filmen och vill vara spoilerfri. Tempot sjunker och de intressanta tankebanorna från början av filmen lyser med sin frånvaro. Blir mer likt ett vanligt drama eller rättare sagt en transportsträcka där fantasin tröt för de inblandade. Och lite väl utdraget sådant ska tilläggas. Mig tappade de för mitt intresset sjönk rejält. Dock vaknade jag med ett ryck inför slutscenen. Ett slut som jag gillar skarpt och som tål att funderas på. Det gillar jag skarpt. Synd bara på transportsträckan i mitten av filmen för det här kunde blivit riktigt bra.

Vad gäller den tekniska aspekten så är det ganska befriande att få se en film i denna genre som inte lägger allt krut på effekter och det visuella utan låter handlingen styra filmen. Det fungerar utmärkt i denna film. De fåtal effekter som finns fungerar bra och scenografin har de lyckats utmärkt med. Det övergivna landskapet, den ödsliga staden, flygplansvraket och bilarna… Allt hjälper till att bygga upp stämningen i filmen som ekar ensamhet.

Till sist vill jag bara nämna Bruno Lawrence som är den som bär filmen på sina axlar. Får mig att tänka på Sam Rockwells one-man-show i filmen Moon. Lawrence når nästan upp till Rockwells prestation. Vilket är ett bra betyg då Rockwell verkligen glänste i sin roll.

Originaltitel: Hangover

Regi: Todd Phillips

Skådespelare: Bradley Cooper, Ed Helms, Zach Galifianakis, Justin Bartha, Heather Graham, Mike Tyson (as himself)

År: 2009

Genre: Komedi

Sett: DVD 17/9 2011

Längd: 107 min.

Betyg: 2/5

IMDb

Synopsis

Två dagar innan sitt bröllop så åker Doug och hans tre polare till Las Vegas för att festa loss på en oförglömlig svensexa. Men när de tre marskalkarna vaknar upp med sprängande huvudvärk morgonen efter så är gårkvällen en enda stor minneslucka. Deras lyxiga hotellsvit är fullständigt vandaliserad och brudgummen är försvunnen.

Utan en aning om vad som hänt och med väldigt lite tid på sig så måste trion följa sina dimmiga spår bakåt i tiden. De får gå igenom alla sina dåliga beslut för att komma på var det gick snett och förhoppningsvis hinna få Doug tillbaka till Los Angeles i tid till bröllopet.

Ju mer de upptäcker, ju mer inser de hur illa ute de verkligen är.

Trivia

Inga effekter eller tandprotes användes för Stus saknade tand. Skådespelaren Ed Helms saknar tanden på riktigt så han behövde bara plocka ut den falska tanden som han vanligtvis använder.

En uppföljare planerades redan innan filmen haft premiär. Hangover II hade premiär 2011.

Regissören gjorde en cameo i hisscenen som involverade närkontakt med en kvinna.

Mitt omdöme

Med risk för att börja låta tjatig: komedier och jag är sällan en lyckad kombination då jag är väldigt svårflirtad gällande den genren. Har haft den här filmen liggandes här hemma ett bra tag, men ikväll bestämde jag mig för att ta tjuren vid hornen och se den. Och jag blev glatt överraskad till en början då jag tyckte filmen verkade ha ett bra manus och bra skådespelare. T.o.m vissa skämt och scener som fick mig att dra på mungiporna en aning. Men så kom jag till scenen på polisstationen och mitt intresse sjönk som en tegelsten i vatten… De komiska inslagen blev helt plötsligt sådär extremt överdrivna och jobbiga som de kan bli i dylika filmer och som aldrig faller mig i smaken. Kom på mig att det hände desto intressantare saker ute på nätet än det som utspelade sig i tv-rutan framför mig. Nåja, jag lyckades ta mig i kragen och se färdigt filmen som ryckte upp sig en aning och blev hyfsat uthärdlig.

Jag ska erkänna att jag höll ett extra öga på Bradley Coopers insats i denna film efter att ha sett honom i Limitless och många hänvisar ofta till hans prestation i ”Baksmällan”.  Jag ger honom godkänt och konstaterar att filmens fall får skyllas på manus och regi. För de övriga skådespelarna levererar även de som de skall. Ok, vissa är lite blekare än andra…  Ed Helms tycker jag står för den största karaktärsutvecklingen och sticker ut lite extra. Kan tänkas att jag är extra generös mot skådespelarna av ren tacksamhet för att jag slapp se Ben Stiller eller Adam Sandler som brukar vara standardelement i denna genre…

Styrkan med filmen, i mitt tycke, är den stora frågan ”var är Doug” och vad hände egentligen den natten. Intressant frågeställning i en film av denna genre. Den delen lyckas de få till bra till en början, men sedan tappade de greppet och filmen började halta rejält och blev till en dussinvara.

Regi: Paul Verhoeven

Skådespelare: Arnold Schwarzenegger, Sharon Stone, Michael Ironside, Ronnie Cox

År: 1990

Genre: Sci-fi

Sett: DVD 10/9 2011

Längd: 108 min.

Betyg: 3/5

IMDb

Synopsis

Vi befinner oss långt in i framtiden. Byggnadsarbetaren Douglas drömmer om att resa till Mars. Han beger sig till en minnesbank där man köpa minnen som implanteras i kroppen. Men någonting går väldigt fel, och Douglas personlighet börjar plötsligt förändras.

Vem är han egentligen? Är han byggnadsarbetaren Douglas eller är han den andra personligheten? Och vad är det egentligen med Mars?

Trivia

Baserad på ”We Can Remember It for You Wholesale”, skriven av Philip K. Dick.

Johnnycab visslar Norges nationalsång. Röstskådespelare är Robert Picardo.

Rob Bottin stod för specialeffekterna. Samma Bottin som 22 år gammal gjorde effekterna i The Thing.

En av de sista storfilmerna från Hollywood som använde miniatyrer i stor skala i stället för CGI och samtidigt en av de första storfilmerna som använde CGI. Det senare var bland annat röntgenapparaten.

Mitt omdöme

Eftersom jag följer tv-serien ”Total Recall 2070″ så blev jag sugen på att se om filmen från 1990 som jag ärligt talat inte kom ihåg så mycket av. Var några år sedan jag såg den.

Intressant handling och genomförandet får godkänt. Väldigt mycket action och massor med våld och blod. Men ändå så blir det inte för mycket som det kan tendera att bli i liknande filmer. Visst fanns det några slagsmålsscener som var utdragna och fick mig att gäspa, men överlag så funkade det bra.

En parentes för ögonen som ploppar ut: går över gränsen som annars finns där vad gäller komiska inslag och blir mest löjeväckande.

Och jag kan bara konstatera det vi alla redan vet: Arnold är ingen skådespelare.

Regi: Steven Spielberg

Skådespelare: Dennis Weaver, Cary Loftin

År: 1971

Genre: Thriller

Sett: DVD 10/9 2011

Längd: 86 min.

Betyg: 3/5

IMDb

Synopsis

Innan han skrev filmhistoria med hajar, dinosaurier och rymdvarelser med hemlängtan, regisserade en ung Steven Spielberg denna mardrömslika thriller om en oskyldig bilförare som jagas av en illasinnad lastbil.

Trivia

Baserad på novellen med samma namn, skriven av Richard Matheson.

Allt spelades in på plats och tog bara 13 dagar.

Efter att den visats på amerikansk tv förlängde Spielberg den till långfilm. Det var denna som visades på bio i Europa och denna som släppts på DVD.

Mitt omdöme

Äntligen har jag sett filmen som var Spielbergs första kommersiella långfilm (den allra första var dock independentfilmen Firelight (1964) som han gjorde när han var blott 16 år gammal.)

Den spelades in på bara 13 dagar vilket ökar min respekt för Spielberg för det här är inget hastverk direkt. Välplacerade kameror som låter oss hämta andan genom att fokusera på t ex ett stängsel i förgrunden och jakten fortsätter i bakgrunden. Snyggt. Överlag snyggt foto och sköna miljöer med tacksamma färger och ljus. Dennis Weaver är mycket bra i huvudrollen. Det negativa är väl det långsamma tempot i början på filmen och den onödiga scenen med frugan (båda dessa som påverkar mitt betyg), men sedan tar det minsann fart! Och, ska tilläggas, betyget är en stark trea.

Regi: Paul Scheuring

Skådespelare: Adrian Brody, Forest Whitaker, Cam Gigandet, Clifton Collins Jr, Maggie Grace

År: 2010

Genre: Thriller

Sett: Blu-ray 10/9 2011

Längd: 96 min.

Betyg: 3/5

IMDb

Synopsis

26 främlingar får chansen att delta i en välbetald studie i mänskligt beteende, där de under två veckors tid ska vistas som fångar och vakter i en simulerad fängelsemiljö.

Trivia

Remake på den tyska filmen, Das Experiment,  som i sin tur baseras på en bok som inspirerats av psykologen Philip Zimbardos experiment på Stanfordfängelset som skedde på 70-talet.

Mitt omdöme

Jag gillar filmer som handlar om hur människors psyke påverkas på olika sätt genom förutsättningarna de ställs inför. Därför väckte denna film min nyfikenhet. Psykologiska experiment: hur lockande är inte det?

Tyvärr får jag lov att säga att jag blev besviken på den enkla och förutsägbara psykologiska aspekten. Det var alltför lätt att räkna ut hur vissa personer skulle reagera över situationen de hamnade i. Trots det så fann jag ändå visst nöje i att se hur det artade sig. Mycket tack vare Forest Whitaker som var styrkan i filmen. Adrian Brody ingav ett blekare intryck och frånvaron av dynamik dem emellan var uppenbar – från Brodys håll.

Vad gäller karaktärerna så var de en svag punkt i filmen: för mycket enmansshow. De andra karaktärerna runt Whitaker/Brody borde fått lite mer utrymme och substans för att öka på spänningen och inte som nu stå som en skock får i bakgrunden. Visst finns det många som beter sig som viljelösa mähän och behöver en ledare, men nog sjutton borde det finnas en eller två till som visar tecken på personlighet? För det fanns ju tecken på det, men de blev överkörda av duon som tog all plats. Till syvende och sist så handlar det ju om ett experiment på en grupp och inte två utvalda personer.

Inget att anmärka på fotot och miljöerna. Men regissören borde ha ”killed his darlings” genom att avsluta tidigare för att undvika djupdykningen som nu blev slutresultatet. När jag summerar hela filmen blir det en svag trea i betyg.

Den tyska filmen vill jag absolut se. Vet att jag hört talas om den tidigare och ville se den då, men som med mycket annat så föll det i glömska.