Land: Storbritannien/USA

Regi: Cary Fukunaga

Skådespelare: Mia Wasikowsak, Michael Fassbender, Judi Dench, Jamie Bell, Sally Hawkins

År: 2011

Genre: Drama

Sett: Blu-ray 5/2 2012

Längd: 120 min.

IMDb

Synopsis

Efter att ha förlorat sina föräldrar tvingas Jane Eyre bo hos sina kärlekslösa släktingar där hon till slut blir utkastad och hamnar på en välgörenhetsskola för föräldralösa barn. När Jane efter många år kan lämna skolan söker hon anställning som guvernant hos den gåtfulle Mr. Rochester på hans egendom Thornfield Hall. Det dröjer inte länge innan han har vunnit hennes hjärta och hennes kärlek visar sig bli besvarad. Men allt är inte som det ser ut att vara och Jane blir snart varse att Mr. Rochester gömmer en mörk hemlighet. 

Trivia

Baserad på boken med samma namn skriven av Charlotte Brontë under pseudonymen Currell Bell. Boken gavs ut 1847. Boken har filmatiserats ett 20-tal gånger, den första 1910 och nu senast 2011.

För att få den rätta stämningen filmades många scener enbart i skenet av stearinljus och eldstäder.

Oscarsnominering 2012 för Bästa kostym.

Mitt omdöme

Jag gillade filmen. Michael Fassbender är lysande som alltid. Den mannen har en otrolig närvaro och fångar mig direkt och drar in mig i handlingen. Mia Wasikowska gjorde även hon ett bra jobb som Jane Eyre, lagom avmätt spelat utan större känslostormar vilket var som det skulle. Judi Dench. Kommentar överflödig. Mindre roll, men ack så bra hon gjorde det mesta av den!

Vackra miljöer där landskapet växlar med årstiderna. Ödsligheten och de oändliga hedarna är tacksam miljö att filma i och perfekta för denna film. Stenslotten kändes lika kalla och ogästvänliga som de var på den tiden då endast eldstäderna värmde upp boningarna och jagade fukten på flykten. Mycket bra filmat i ljuset av stearin och de sprakande brasorna som jagade bort både kylan och den kalla stämningen som annars riskerat att ta över. Högt betyg till fotot.

Fokus ligger på Jane Eyre som vuxen och hennes möte med kärleken. Berättelsen om hennes tragiska uppväxt hölls kort, men gav oss ändå en bra inblick i hur hon hade det. Dock kan jag tycka att ytterligare några minuter kunde ha ägnats åt hennes vuxna liv i den grymma skolan. Men det är bara en marginalanteckning. En kärlekshistoria fick vi se, men befriade från de evinnerliga stråkarna och all överdriven hjärta & smärta som alltför ofta är synonymt med kärleksfilmer.