Regi: Ridley Scott

Skådespelare: Harrison Ford, Sean Young, Rutger Hauer, Edward James Olmos, Daryl Hannah

År: 1982

Genre: Sci-fi/Thriller

Sett: Blu-ray 4/9 2011

Längd: 117 min.

Betyg: 4/5

IMDb

Synopsis

Rick Deckard (Harrison Ford) är på jakt i en futuristisk värld i Los Angeles China Town någon gång i framtiden. Han är en så kallad ’blade runner’, en polis med uppdrag att döda genetiskt framställda replikanter vars enda brott är att de vill vara riktiga människor.

Trivia

Filmen är löst baserad på ”Do Androids Dream of Electric Sheep” skriven av Philip K. Dicks, men titeln kommer från ”The Bladerunner” som skrevs av Alan Nourse. William S. Burroughs skrev ett manus baserad på Nours bok och på ”Blade Runner: A Movie”. Ridley Scott köpte rättigheterna till titeln, men inte till manuset eller boken.

Trots att Philip K. Dick bara såg de första 20 minuterna av filmen innan sin död i mars 1982, så blev han mäkta imponerad och lär ha sagt följande: ”It was my own interior world. They caught it perfectly.” Dock hade varken Ridley Scott eller manusförfattaren David Webb Peoples läst boken.

Hades landskapet i öppningsscenen var små miniatyrer som lystes upp av kilometerlång fiberoptik och 2000 lampor.

En av de första filmerna som fick en version, Director’s Cut, där regissören fick klippa och lägga till borttagna scener. Idag är det standard.

Ridley Scott var aldrig nöjd med ”Director’s Cut” versionen då de fick för lite tid på sig för den. 2007 släpptes i stället den version han anser vara den slutgiltiga klippningen av filmen: Final Cut.

Ridley Scott och Michael Deely sparkades till en början då producenterna inte uppskattade att de överskridit budgeten. Och trots att de återanställde Scott och Deely så behöll de kontrollen över filmen och det var de som ville ha en ”voiceover” och ett lyckligt slut vilket varken testpubliken eller Scott uppskattade.

Mitt omdöme

Blade Runner på blu-ray låter som det ultimata. Och visst är det så. Maken till visuellt godis får man leta efter. Mycket imponerande och bevis på att Ridley Scott kan detta på alla sina 10 fingrar vilket han även visade redan med Alien (1979) som gav samma wow-känsla när jag såg den på blu-ray nyligen. Och detaljrikedomen som flödar i så många scener är helt makalöst. Tekniskt sett är Ridley Scott en mästare. Vad gäller musiken var det fullkomligt lysande att anlita Vangelis som naglade stämningen perfekt med sina svepande, lugna elektroniska toner. Inte alltför vanligt att använda ett sådant soundtrack i dylika filmer och en eloge till de som vågade ta beslutet. Allt detta skulle gjort filmen till en fullpoängare, men så har vi några element som inte riktigt håller samma höga klass…

Handlingen och karaktärerna/skådespelarna är den svagare delen. Inte sagt att de är dåliga, men de förlorar mot tekniken helt klart. Blir lite väl långsamt tempo ibland och ingen av karaktärerna engagerar mig till fullo. Sean Young pryder sina scener, men fångar inte mitt intresse nämnvärt. Harrison Ford känns lite träig, men får trots det godkänt. Rutger Hauer är den som har störst förutsättningar, men det utnyttjas inte till fullo. Edward James Olmos är en riktigt cool snubbe här – ljusår från sin karaktär i BSG.  Och Daryl Hannah… Uppenbart att Tarantino hade denna roll här i tankarna när han skapade Elle Driver och castade henne.

Ska tillägga att jag bara sett filmen en gång tidigare och det var ett bra tag sedan för det var inte så mycket jag kom ihåg ska erkännas.  Nu såg jag Final Cut-versionen, men ska vid tillfälle se de andra för att kunna se vad som plockats bort/ändrats. Verkar som att de flesta föredrar Final Cut-versionen, håller ni med?