Engelsk titel: Phantom Carriage
Land: Sverige
Regi: Victor Sjöström
Skådespelare: Victor Sjöström, Hilda Borgström, Tore Svennberg, Astrid Holm
År: 1921
Genre: Drama
Sett: archive.org 18/8 2012
Längd: 106 min.
Synopsis
Vi får följa David Holm som när han sitter med sina suparbröder på kyrkogården inser att körkarlen på dödens kärra kommer för att hämta honom. I återblickar får vi ta del av Davids tidigare liv och de oförrätter han orsakat sin familj och sina vänner.
Trivia
Baserad på romanen med samma namn skriven av Selma Lagerlöf 1912.
Filmatiserad ytterligare två gånger: fransk version, ”La charrette fantôme (1939)” och en svensk 1958.
Regissören Victor Sjöström åkte till Mårbacka där Selma Lagerlöf bodde och läste upp manuset högt för henne. Utmattad sjönk han ihop på soffan och hon såg på honom en lång stund innan hon erbjöd honom en drink. Det var hennes godkännande.
Ingmar Bergman sa att det här var filmernas film och den som inspirerade honom mest i hans verk.
Filmen skulle ha censurerats pga övernaturligheten i den och riktlinjerna i dåvarande censurlag. Men det beslutades att lämna filmen intakt för att inte riskera en konfrontation med Selma Lagerlöf.
Inspelad i 16 fps och DVD-utgåvan är konverterad i detta format i stället för dagens standard 24 fps som gör att många gamla filmer anses löjeväckande då rörelserna blir snabba och ryckiga.
Ingen musik specialskrevs till filmen, men till premiären användes verk av bl a Ture Rangström, Felix Mendelsohn, Camille Saint-Saëns och Max Regert.
Körkarlens signum har blivit dubbelexponeringen där två dimensioner framställs som naturliga och verkliga. Revolutionerande på sin tid och väcker beundran än idag.
Stanley Kubrick gillade scenen där David hugger med yxan i dörren så mycket att han la in en liknande scen i ”The Shining”.
Mitt omdöme
En stark berättelse med många bottnar som överförts till filmformat av kompetenta personer. En film som av förklarliga skäl blivit en klassiker. Skådespelarna lyckas väldigt bra förmedla handlingen visuellt. Makalöst arbete av fotografen Julius Janzon med dubbelexponeringen som är snyggt än idag och som bygger upp en spöklik atmosfär i filmen. Jag har inte läst boken, men kom ganska snart in i handlingen. Dock hade jag väldigt svårt för musiken som lagts på i denna version och var faktiskt tvungen efter ett tag att sätta på ljudlöst. Musiken kändes alltför modern och passade inte in. Är det samma på DVD:n månntro?