Regi: William Friedkin
Skådespelare: Ashley Judd, Michael Shannon, Harry Connick Jr, Lynn Collins, Brían F. O’Byrne
År: 2006
Genre: Drama/Skräck
Sett: DVD 28/5 2011
Längd: 102 min.
Betyg: 3/5
Synopsis
Agnes är på flykt från sin våldsamma exmake. Hennes nya pojkvän är också på flykt från svärmen av insekter som han påstår försöker ta över hans kropp. Tillsammans gömmer de sig på ett slitet motell långt från bebyggelsen. Nu börjar även Agnes märka av insekterna. Långsamt tar paranoian och ångesten över och börjar bryta ner dem både fysiskt och psykiskt.
Trivia
Baserad på en pjäs där Michael Shannon spelade samma roll.
Mitt omdöme
:: VARNING FÖR SPOILERS (i tredje stycket) ::
Nästan en timme passerade innan saker och ting eskalerade. Väldigt långsamt tempo i början då vi introducerades till de olika karaktärerna (inte för att de var så många ska tilläggas).
Intressant att se hur Aggie, en kuvad misshandlad kvinna, så lätt faller för den schizofrena främlingen och snart har adapterat hans vanföreställningar. Ashley Judd gör ett strålande jobb här måste jag erkänna. Även Michael Shannon var, föga överraskande, bra i rollen som främlingen som tågar in i Aggies liv och vänder upp och ner på hennes tillvaro.
Eftertexterna: mitt i dyker en bild upp på sonen Lloyds leksaker och kläder. Slutscenen visar bilden på doktorn som ligger död på golvet. Till höger i bild, på en stol, ligger Lloyds tröja. Vad vill regissören egentligen säga med dessa två bilder? En koppling mellan Lloyd och doktorn? Mitt filmsällskap var övertygad om att doktorn i själva verket var sonen, men jag finner det en aning långsökt med tanke på skådespelarnas ålder. Går inte riktigt ihop i ekvationen. Kanske mer ett sätt att visa hur Aggies mentala hälsa fick sig en allvarligt törn då sonen försvann och hur det slutade? Hm. Intresseväckande indeed.
En film som helt klart lämnar frågetecken efter sig och kräver lite extra tankearbete. Me like.
En mycket säregen och intressant film med många bottnar. En liten angenäm överraskning.
Verkligen. Min vana trogen så läste jag inte vad som stod på baksidan om filmen utan tog för givet att det var en skräckis. Snacka om att jag vart lite konfunderad då de första 50? min enbart var drama… Hehe. Men sen tog den fart och överraskade mig! Precis som du skriver så är det en film med många bottnar. Gillar att filmer aktiverar mina små grå och denna gör det absolut!