Ja, jag gillade verkligen filmen. Både för de starka kvinnoporträtten, storyn, fotot och skådespelarna. Sedan tycker jag de fick bra balans i sättet de visade att mitt i allt elände fanns det även en gnutta medmänsklighet utan att det blev alltför sötsliskigt vilket det lätt kan tendera att slå över i.

Jag tycker att filmen hade förtjänat en Oscar-nominering för sitt foto. Just för att det så utsökt accentuerar miljöer och sinnesstämningar. Filmfoto behöver inte alltid vara ”glam” eller ”dolled up”. Så länge det förstärker historien eller rent av adderar en extra dimension – som här – så skall det uppmärksammas.

Fantastiskt att se det är kvinnorna i filmen som är drivande och viljestarka – oavsett deras intentioner.