Betyg: 2/5
Regi: George A. Romero
Skådespelare: Lori Cardille, Terry Alexander, Joe Pilato, Sherman Howard
År: 1985
Genre: Skräck
IMDB: http://www.imdb.com/title/tt0088993/
Sett: DVD 5/6
De levande döda, ”Zombies”, har tagit över världen. Några få överlevande från katastrofen, en grupp av militärer och vetenskapsmän, har överlevt i en missilbunker.
Där försöker de hitta ett botemedel för att kontrollera de levande döda, och få de döda att förbli döda, och sluta resa sig ur jorden för att söka nya offer att äta.
Boken som dr Logan ger Bub är Stephen Kings ”Salem’s Lot”. Romero och King har länge varit vänner.
Originalmanuset, som Romero ej fick pengar till att göra en film av, handlade om forskare som levde ovan jord i ett fort omgivet av elektriskt stängsel och med militären i säkerhet under jord. En liten, tränad armé av zombies ingick även. Det här blev senare grunden för kommande filmen ”Land of the Dead”.
I scenen i kafeterian säger William McDermott att ”All of the shopping malls are closed.” Det här är en referens till tidigare filmen, ”Dawn of the Dead”, som utspelade sig i ett köpcentrum.
…
Stark inledning. Några människor i helikopter letar överlevare, men hopplösheten lyser i deras ansikten då allt de stöter på är zombies. Bra gjort med den ödsliga staden. Ger en sorglig känsla och den tragiska situationen är uppenbar.
De har bildat ett eget litet samhälle under ett flygfält, militärer och forskare. Intressant att se formeringen och hur de anpassat sig till sitt nya liv. Militären är de som bestämmer, men det är uppenbart att påfrestningarna börjar ta på allas psyke i varierande grad. De som håller huvudet kallt är de civila och framförallt en kvinna vilket är trevligt att se. Dock kan jag tycka att aversionen mellan Sarah och Rhodes är en aning överdriven. Särskilt scenen där hon är på väg att lämna mötet vilket han inte går med på är bara too much och fick mig att sucka högt.
Bra tempo inledningsvis som dock mattas av en aning tills saker och ting börjar eskalera mot slutet och kaoset utbryter. Synden straffar sig själv kan vi ju krasst konstatera.
Gillar de olika karaktärerna, musiken är bra och Bub är ju bara för söt. 
Skiftande kvalitet på makeupen på zombisarna, några välgjorda och några…eh…mindre bra. Förstår inte riktigt denna förkärlek för den blå nyansen? Why?
Avslutningsvis vill jag bara nämna att jag tycker det är intressant med filmer där en katastrof inträffat och vi får följa överlevare och se hur de sakta börjar forma ett nytt samhälle och framförallt att se hur de påverkas olika psykiskt. Det tycker jag Romero är bra på att förmedla i sina zombie-filmer. Gillar att han behåller fokuset på människorna och låter zombisarna komma i andra hand.
Jag håller med dig om att Romero är bra på att förmedla hur världen förändras efter utbrottet och lägger människorna i fokus (visserligen med varierande framgång men han försöker iaf) Jag upplevde faktiskt att den här filmen var bättre när jag såg om den nu än första gången jag såg den men då tyckte jag inte alls att den var så bra.
Dom interna konflikterna var det som störde mig mest då. Det är så klychigt att alla militärer tänker som en grupp och det är bara dom civila som har något sunt förnuft kvar. Visst är Rhodes medvetet överdriven och skruvad men tyvärr ett varv för mycket och det känns inte riktigt trovärdigt att hans män skulle följa en galnings order sådär blint. Inte när samhället ändå är satt ur spel. Dom har ingen anledning att längre följa den militära befälsstrukturen. Jag kan absolut köpa att Rhodes har lost his shit men att alla andra bara gå med på det känns väldigt konstigt. Samma sak med Frankenstein som helt obevakad gör vad han vill men det är åtminstone underhållande. Rhodes blir bara dryg.
Men ändå tycker jag att det funkade bättre vid omtitten. Jag gillar dom civila karaktärerna och dom scenerna dom har. Sen är det väldigt skön 80-talskänsla över hela filmen. (framför allt inledningen) Betydligt bättre smink och gore än i Dawn om än man märker att dom bara lagt ner tid på vissa zombier. När det blir större grupper kommer så kommer hinken med blåpuder fram . :p
Sammanfattningsvis är det ändå den sämsta filmen i originaltrilogin i mitt tycke.
Ska bli intressant att se om den någon gång framöver och se om jag tycker annorlunda då. Sen håller jag med dig om att det är de civila karaktärerna som ger mest. Rhodes blir en aning för hårt skruvad och hans entourage lite väl följsamma…